Malaquías 2

1 Y ahora, oh sacerdotes, esta orden es para ustedes.

Och nu, I Prester, detta budet gäller eder till.

2 Si no escuchan y se lo toman en serio, para glorificar mi nombre, dice el Señor de los ejércitos, les enviaré la maldición y pondré maldición sobre su bendición; en verdad, incluso ahora les he echado una maldición porque no lo toman en serio.

Om I det icke hören, eller icke läggen det uppå hjertat, så att I gifven mino Namne ärona, säger Herren Zebaoth; så skall jag sända en förbannelse ibland eder, och skall förbanna edor välsignelse; ja, förbanna skall jag dem, efter I icke villen lägga det uppå hjertat.

3 Mira, voy a reprender su descendencia y les echaré estiércol en la cara, el estiércol de los animales sus fiestas solemnes; y serán removidos con eso.

Si, jag skall förbanna edra efterkommande, och kasta eder träcken af edro offre uti edart ansigte; och han skall låda vid eder.

4 Y y sabrán que yo les he enviado esta orden, para que sea mi pacto con Leví, dice el Señor de los ejércitos.

Så skolen I då förnimma, att jag sådana bud till eder sändt hafver, att detta skulle vara mitt förbund med Levi, säger Herren Zebaoth.

5 Mi pacto con él fue de vida y paz, y se los di; por su parte temía, y me reverencio y honraba mi nombre.

Ty mitt förbund var med honom, till lif och frid; och jag gaf honom fruktan, så att han mig fruktade, och förskräcktes för mino Namne.

6 La verdadera enseñanza estaba en su boca, y no había maldad en sus labios; caminaba conmigo en paz y justicia, alejando a muchas personas del mal.

Sanningens lag var uti hans mun, och der vardt intet ondt funnet uti hans läppar; han vandrade fridsammeliga och redeliga för mig, och omvände många ifrå synd.

7 Porque es correcto que los labios del sacerdote guardan la sabiduría, y que los hombres busquen la ley de su boca; porque él es el siervo enviado del Señor de los ejércitos.

Ty Prestens läppar skola bevara lärona, att man må befråga lagen af hans mun; ty han är en Herrans Zebaoths Ängel.

8 Pero se han apartado del camino; han hecho tropezar a muchas personas; han corrompido él acuerdo con Leví, dice el Señor de los ejércitos.

Men I ären afgångne ifrå vägenom, och hafven förargat många i lagen; och hafven brutit Levi förbund, säger Herren Zebaoth.

9 Y, por lo tanto, los he humillado y despreciado ante toda la gente, así como no han mantenido mis caminos y en la ley hacen acepción de personas.

Derföre hafver jag ock gjort, att I föraktade och försmädde ären för allo folkena; efter I icke hållen mina vägar, och sen till personen i lagen.

10 ¿No tenemos todos un solo padre? ¿No nos ha creado un solo Dios? ¿Por qué estamos, cada uno de nosotros, actuando falsamente con su hermano, profanando el acuerdo de nuestros padres?

Ty hafvom vi icke alle en fader? Hafver icke allt en Gud skapat oss? Hvi förakte vi då den ene den andra, och ohelgom förbundet, som med våra fäder gjordt är?

11 Judá ha estado actuando falsamente, y se ha cometido abominación en Jerusalén; porque Judá ha hecho inmundo el lugar santo del Señor, que él ama, y ha tomado como esposa a la hija de un dios extranjero.

Ty Juda är vorden en föraktare, och i Israel, och i Jerusalem sker styggelse; ty Juda ohelgar Herrans helighet, den han älskar; och bolar med ens främmandes guds dotter.

12 El Señor hará que el hombre que hace esto sea destruido de las tiendas de Jacob, al maestro y al estudiante aunque haga una ofrenda al Señor de los ejércitos.

Men Herren skall den, som så gör, utrycka utu Jacobs hydda, både mästaren och lärjungan, samt med honom, som Herranom Zebaoth spisoffer offrar.

13 Y de nuevo lo hacen: cubren el altar del Señor con llanto y dolor, porque ya no mira la ofrenda ni la acepta con agrado de su mano.

Yttermera gören I ock, att för Herrans altare äro icke annat än tårar, och gråt, och suckande; så att jag icke mer kan sa till spisoffret, eller någrahanda tacknämligit undfå af edra händer.

14 Pero tú dices: ¿Por qué razón? Porque el Señor ha sido testigo entre tú y la esposa de tus primeros años, a quien no has sido fiel, aunque ella es tu compañera y la esposa de tu pacto.

Och så sägen I: Hvarföre? Derföre att du föraktar dina kära hustru, den Herren dig tillskickat hafver, och den din maka är, hvilko du förpligtad äst.

15 Pero ninguno que tenga remanente del Espíritu lo ha hecho así, aunque tenía el remanente del espíritu? Y por qué no? Y qué hizo éste mientras buscaba descendencia de Dios. Así que, piensa en tu espíritu, y que nadie sea desleal con la esposa de tu juventud.

Alltså gjorde icke den ene, hvilken dock var af enom storom anda. Men hvad gjorde den ene? Han sökte den säden, som af Gudi tillsagd var. Derföre ser eder före för edrom anda, och ingen förakte sina kära hustru.

16 Porque yo estoy en contra del divorcio, dice el Señor, el Dios de Israel, y contra el que cubre la violencia con su vestidura, dice el Señor de los ejércitos. Así que, presta atención a tu espíritu y no sean desleales.

Äst du henne vred, så skilj dig ifrå henne, säger Herren Israels Gud; och gif henne en klädnad för försmädelsen, säger Herren Zebaoth. Derföre ser eder före för edrom anda, och förakter henne icke.

17 Has cansado al Señor con tus palabras. Y todavía dices: ¿Cómo lo hemos cansado? Al decir: Todo el que hace lo malo es bueno a los ojos del Señor, y él se deleita en ellos; o ¿Dónde está Dios el juez?

I hafven rett Herran med edart tal. Så sägen I då: Hvarmed hafve vi rett honom? Dermed, att I sägen: Den der illa gör, han behagar Herranom, och han hafver lust till honom; eller, hvar är nu Gud, som straffar?