Juan 10
1 De cierto les digo, que el que no entra por la puerta principal del redil a donde están las ovejas, sino que brinca el corral, es ladrón y fugitivo.
Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Hvilken icke går in genom dörrena i fårahuset, utan stiger annorstäds in, han är en tjuf, och en röfvare.
2 El que entra por la puerta es el pastor de las ovejas.
Men hvilken som går in genom dörrena, han är herden till fåren.
3 El portero lo deja entrar; y las ovejas oyen su voz; él llama cada oveja por su nombre y las saca.
För honom låter dörravården upp, och fåren höra hans röst; och sin egen får kallar han vid namn, och leder dem ut.
4 Cuando las saca a todas, va delante de ellas, y las ovejas lo siguen, porque conocen su voz.
Och när han hafver släppt sin egen får ut, går han för dem, och fåren följa honom efter; ty de känna hans röst.
5 No perseguirán a otro que no sea su pastor, sino que huirán de él, porque desconocen su voz.
Men den främmande följa de icke, utan fly ifrå honom; ty de känna icke deras röst, som främmande äro.
6 En esto Jesús les estaba enseñando en forma de historia: pero lo que él dijo no estaba claro para ellos.
Denna liknelsen sade Jesus till dem; men de förstodo icke hvad det var, som han sade dem.
7 Entonces Jesús dijo otra vez: De cierto, de cierto te digo, que yo soy la puerta por donde pasan las ovejas.
Åter sade Jesus till dem: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Jag är dörren för fåren.
8 Todos los que vinieron antes de mí son ladrones y fugitivos; pero las ovejas no les prestaron atención.
Alle de som för mig komne äro, de äro tjufvar och röfvare; men fåren hörde dem intet.
9 Yo soy la puerta: si alguno entra por mí, tendrá salvación, será como una oveja que entra y sale, y obtendrá pastos.
Jag är dörren; hvilken som ingår igenom mig, han skall blifva salig; och skall ingå och utgå, och finna bet.
10 El ladrón viene solo para robar las ovejas y darles muerte; viene para destruirlas. Yo he venido para que tengan vida y la tengan en abundancia.
Tjufven kommer icke, utan till att stjäla, slagta och förgöra; jag är kommen, på det de skola hafva lif, och öfvernog hafva.
11 Yo soy el buen pastor de las ovejas: el buen pastor da su vida por las ovejas.
Jag är den gode herden; den gode herden låter sitt lif för fåren.
12 El que es guardia de paga, ve al lobo que viene y se va huyendo, lejos de las ovejas; y el lobo desciende sobre ellas y las envía en todas direcciones;
Men den som lejder är, och icke är herden, hvilkom fåren icke tillhöra, ser ulfven komma, och öfvergifver fåren, och flyr; och ulfven bortrycker och förskingrar fåren.
13 porque él es un sirviente, y no tiene interés en las ovejas.
Men den lejde flyr; ty han är lejd, och värdar intet om fåren.
14 Yo soy el buen pastor; conozco a mis ovejas, y ellas me conocen a mí,
Jag är den gode herden, och känner min får, och min känna mig;
15 Así como el Padre me conoce y yo conozco al Padre; y estoy dando mi vida por las ovejas.
Såsom Fadren känner mig; och jag känner Fadren; och jag låter mitt lif för fåren.
16 Y tengo otras ovejas que no son de este redil; seré su guía en la misma dirección, y oirán mi voz, y habrá un rebaño y un pastor.
Jag hafver ock annor får, som icke äro af detta fårahuset; dem måste jag ock draga härtill, och de skola höra min röst; och det skall varda ett fårahus och en herde.
17 Por esta razón soy amado por el Padre, porque renuncio a mi vida para poder tomarla nuevamente.
Fördenskull älskar Fadren mig, att jag låter mitt lif, på det jag skall åter tagat igen.
18 Nadie me la quita; Yo renuncio a mi mismo Tengo poder para abandonarla, y tengo poder para tomarla de nuevo. Estas son órdenes que tengo de mi Padre.
Ingen tager det af mig; men jag låter det af mig sjelf; jag hafver magt att låta det, och jag hafver magt taga det igen. Detta budet fick jag af minom Fader.
19 Hubo una división entre los judíos a causa de estas palabras.
Då vardt åter en tvedrägt ibland Judarna, för detta talets skull.
20 Y algunos de ellos dijeron: Tiene un espíritu malo y está loco; ¿Por qué le escuchan?
Månge af dem sade: Han hafver djefvulen, och är ursinnig; hvi hören I honom?
21 Otros dijeron: Estas no son las palabras de uno que tiene un espíritu malo. ¿Es posible que un espíritu maligno haga que las personas ciegas puedan recobrar la vista?
Somlige sade: Sådana ord äro icke dens mans, som djefvulen hafver; icke kan djefvulen öppna de blindas ögon.
22 Luego vino la fiesta de la dedicación del Templo en Jerusalén, era invierno;
Så vardt då i Jerusalem kyrkomessa; och det var vinter.
23 Y Jesús estaba caminando en el Templo, por el Pórtico de Salomón.
Och Jesus gick i templena, i Salomos förhus.
24 Entonces los judíos se le acercaron, diciendo: ¿Hasta cuándo nos mantendrás en la duda? Si tu eres el Cristo, dínoslo de una vez.
Då kringhvärfde Judarna honom, och sade till honom: Huru länge förhalar du med oss? Säg oss fri, om du äst Christus.
25 Jesús dijo en respuesta: Lo he dicho y ustedes no creen: las obras que hago en nombre de mi Padre son testimonio de mí.
Jesus svarade dem: Jag hafver sagt eder det, och I tron det icke; gerningarna, som jag gör i mins Faders Namn, de bära vittne om mig.
26 Pero no tienen fe porque no son mis ovejas.
Men I tron det icke; ty I ären icke af min får, såsom jag sade eder.
27 Mis ovejas oyen mi voz, y yo las conozco, y ellas me siguen;
Min får höra mina röst, och jag känner dem, och de följa mig;
29 Lo que mi Padre me ha dado, es más poderoso que todos; y nadie puede quitar nada de la mano del Padre.
Min Fader, som mig dem gifvit hafver, är store än alle; och ingen kan rycka dem utaf mins Faders hand.
30 Yo y mi Padre somos uno.
Jag och Fadren ärom ett.
31 Entonces los judíos tomaron piedras otra vez para apedrearlo.
Då togo åter Judarna stenar, till att stena honom.
32 Jesús les dijo en respuesta: Te he permitido ver una serie de buenas obras del Padre; ¿Por cuál de esas obras me están apedreando?
Jesus svarade dem: Jag hafver många goda gerningar bevist eder af minom Fader; för hvilka af dem stenen I mig?
33 Esta fue su respuesta: no te estamos apedreando por un buen trabajo sino por blasfemia; porque siendo hombre te haces Dios.
Judarna svarade honom, och sade: För god gernings skull stene vi dig icke, utan för hädelsens skull; och att du, som äst en menniska, gör dig sjelf till Gud.
34 En respuesta, Jesús dijo: ¿No hay un dicho en su ley? Yo Dije: ¿Ustedes son dioses?
Jesus svarade dem: Är icke skrifvet i edor lag: Jag sade, I ären gudar?
35 Si dijo que eran dioses, a quienes vino la palabra de Dios y las Escrituras no pueden ser negadas,
Hafver han nu kallat dem gudar, till hvilka Guds ord skedde; och Skriften kan icke varda omintet;
36 ¿Has dicho de aquel a quien el Padre santificó y envió al mundo? Tus palabras son malas. porque dije, ¿soy el Hijo de Dios?
Och I sägen dock till honom, som Fadren helgat hafver, och sändt i verldena: Du häder Gud; derföre, att jag säger: Jag är Guds Son?
37 Si no estoy haciendo las obras de mi Padre, no tengan fe en mí;
Gör jag icke mins Faders gerningar, så tror mig intet.
38 Pero si las estoy haciendo, entonces tengan fe en las obras, incluso si no creen en mí; para que puedan ver claramente y estar seguros de que el Padre está en mí y yo estoy en el Padre.
Men gör jag dem, tror då gerningomen, om I icke viljen tro mig; på det I skolen förstå, och tro, att Fadren är i mig, och jag i honom.
39 Entonces otra vez intentaron llevarlo; pero se escapó de ellos.
Åter foro de efter att gripa honom; och han gick utu deras händer.
40 Y volvió otra vez al otro lado del Jordán, al lugar donde primero dio el bautismo a Juan; y estuvo allí por un tiempo.
Och drog åter bort på hinsidon Jordan, till det rummet der Johannes hade först döpt; och blef der.
41 Y vino a él gran número de personas, diciendo: Juan no hizo ninguna señal, pero todo lo que Juan dijo de este hombre era verdad.
Och månge kommo till honom, och sade: Johannes gjorde intet tecken; men allt det Johannes om denna sagt hafver, är sant.
42 Y muchos creyeron en él allí.
Och trodde månge der på honom,
