Job 31

1 Hice un acuerdo con mis ojos; ¿Cómo podrían mis ojos estar mirando a una virgen?

Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

2 ¿Cuál es la recompensa de Dios desde lo alto, o la herencia dada por él Todopoderoso desde el cielo?

Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

3 ¿No es problema para el pecador, y destrucción para los que hacen el mal?

Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

4 ¿No ve él mis caminos, y mis pasos no están todos numerados?

Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

5 Si he ido por caminos falsos, o mi pie se apuró rápido a engaño;

Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

6 Déjame ser medido en escalas rectas, y deja que Dios vea mi justicia.

Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

7 Si mis pasos han sido apartados, o si me dejado llevar por la codicia, o si la propiedad de otro está en mis manos;

Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

8 Si siembro mi semilla en la tierra para que otro tenga su fruto, y deja que mi producto sea arrancado de raíz.

Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

9 Si mi corazón iba tras la esposa de otro hombre, o si esperaba en acecho la puerta de mi vecino;

Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

10 Entonces deja que mi esposa dé placer a otro hombre y que otros usen su cuerpo.

Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

11 Porque eso sería un crimen; sería un acto por el cual los jueces medirían el castigo:

Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

12 Sería un fuego que arderá hasta la destrucción, y que me quitaría todo lo que tengo.

en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

13 Si he desdeñado el derecho de mi sirviente, o mi sirvienta, cuando contendieron conmigo;

Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

14 ¿Qué haré cuando Dios venga como mi juez? ¿Y qué respuesta puedo dar a sus preguntas?

Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

15 ¿No lo hizo Dios tan bien como yo? ¿No nos dio vida en los cuerpos de nuestras madres?

Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

16 Si retenía el deseo de los pobres; o he hecho desfallecer los ojos de la viuda;

Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

17 Si me guardaba la comida y no le daba un poco al huérfano;

Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

18 Porque desde mi juventud él creció conmigo como un padre, desde mis primeros días; y a la viuda la guié desde mi niñez;

Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

19 Si he visto a alguien cercano a la muerte por necesidad de ropa, y a los pobres sin nada que los cubriera;

Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

20 Si su espalda no me dio una bendición, y la lana de mis ovejas no lo calentó;

Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

21 Si mi mano había sido levantada contra él justo, cuando vi que los jueces me apoyaban;

Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

22 Que mi brazo sea arrancado de mi cuerpo, y que sea roto desde su base.

Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

23 Porque el temor de Dios me retuvo, y debido a su poder no podría hacer tales cosas.

Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

24 Si hice del oro mi esperanza, o si alguna vez dije al mejor oro, he puesto mi fe en ti;

Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

25 Si me alegrara porque mi riqueza era grande, y porque mi mano había reunido mucho;

Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

26 Si, cuando vi el sol brillando, y la luna moviéndose en su camino brillante,

Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

27 Un sentimiento secreto de adoración entró en mi corazón, y mi boca besó mi mano;

att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

28 Ese hubiera sido otro pecado para ser recompensado con el castigo de los jueces; porque habría sido falso a Dios en lo alto.

Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

29 Si me alegré en la destrucción de mi aborrecedor, y grité de alegría cuando el mal lo alcanzó;

Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

30 Porque no dejé que mi boca cediera al pecado al poner una maldición sobre su vida?

Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

31 Si los hombres de mi tienda dijeran: ¿Quién no ha comido toda su carne, no se saciaría?

Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

32 El viajero no tomó su descanso nocturno en la calle, y mis puertas estaban abiertas para cualquier persona en un viaje;

Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

33 Si mis malas obras cubiertas como Adan, y mi pecado en el secreto de mi pecho,

Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

34 Por temor al gran grupo de personas, o por temor a que las familias me despreciarán, para que me quede callado y no salga por mi puerta;

av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

35 ¡Si solo Dios me escuchara, y él Todopoderoso me contestara! ¡O si lo que él tiene contra mí se hubiera puesto por escrito!

Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

36 En verdad tomaría el libro en mis hombros; sería para mí como una corona;

Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

37 Dejaría claro el número de mis pasos, ¡lo pondría ante él como un príncipe! Las palabras de Job se acaban.

Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

38 Si mi tierra ha clamado contra mí, o los surcos ha estado triste;

Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

39 Si he tomado su producto sin pago, causando la muerte de sus dueños;

Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

40 Luego, en lugar de grano, salen espinas, y en lugar de cebada, plantas malolientes. Las palabras de Job han terminado.

Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.