Job 27

1 Y Job nuevamente tomó la palabra y dijo:

Åter hov Job upp sin röst och kvad:

2 Por la vida de Dios, que me ha quitado el derecho; y del Todopoderoso, que ha amargado mi alma;

Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

3 Mientras haya vida en mí, y el aliento de Dios en mi nariz;

aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

4 En verdad, no diré mentiras, y mi lengua no dice lo que es falso.

aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

5 ¡Que esté lejos de mí! ¡Ciertamente no diré que tienes razón! Moriré antes de renunciar a mi justicia.

Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

6 Me aferrare a mi justicia, y no lo dejaré ir; mi corazón no tiene nada que decir contra ninguna parte de mi vida.

Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

7 Sea mi enemigo como el hombre malo, y el que viene contra mí, sea como el pecador.

Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

8 ¿Cuál es la esperanza del pecador por mucho que haya robado, cuando Dios le quita su alma?

Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

9 ¿Su grito llegará a los oídos de Dios cuando él esté en problemas?

Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

10 ¿Se deleitará con el Todopoderoso hará su oración a Dios en todo momento?

Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

11 Te daré enseñanzas acerca del poder de Dios; No mantendré en secreto lo que está en la mente del Todopoderoso.

Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

12 En verdad, todos ustedes lo han visto; ¿Por qué entonces te has vuelto completamente tonto?

Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

13 Este es el castigo para el malvado departe de Dios Todopoderoso, y la herencia dada a los violentos.

Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

14 Si sus hijos son mayores, son destinados a morir; y su descendencia no será saciado de pan.

Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

15 Cuando los de su casa que todavía viven llegan a su fin por la enfermedad, y serán sepultados, y sus viudas no lloran por ellos.

De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

16 Aunque puede juntar plata como polvo, y preparar gran cantidad de ropa como el barro;

Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

17 Puede que los prepare, pero los rectos se los pondrán, y el que está libre del pecado repartirá la plata.

så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

18 Su casa no tiene más fuerza, es como la casa de una polilla, o la tienda de un vigilante.

Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

19 Se va a descansar lleno de riqueza, pero lo hace por última vez al abrir los ojos, ya no la ve.

Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

20 Los miedos lo asaltan como inundaciones; en la noche el viento de la tormenta se lo lleva.

Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

21 El viento del este lo levanta y se va; es forzado a salir violentamente de su lugar.

Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

22 Dios se arrojará contra él sin piedad; aunque trate de huir de su poder.

Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

23 Los hombres batirán sus manos con señales de alegría por su ruina, sacándolo de su lugar con silbidos.

Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.