Job 17
1 Mi espíritu está quebrado, mis días han terminado, el sepulcro está listo para mí.
Min ande är svag, och mine dagar äro afkortade, och grafven är för handene.
2 En verdad, los que se burlan, están a mi alrededor, y mis ojos continúan viendo su amarga risa.
Ingen är bedragen af mig; likväl måste mitt öga derföre blifva i bedröfvelse.
3 Pon ahora tu fiador; porque no hay otro que ponga su mano en la mía.
Om du än ville hafva borgen af mig; ho ville lofva för mig?
4 Guardaste sus corazones de la sabiduría; por esta razón no les darás honor.
Förstånd hafver du för deras hjerta fördolt; derföre skall du icke upphöja dem.
5 En cuanto al que es falso a su amigo por una recompensa, la luz se cortará de los ojos de sus hijos.
Han rosar fast bytet för sinom vännom; men hans barnas ögon skola försmäkta.
6 Me ha hecho vergüenza a los pueblos; y que me escupan en la cara.
Han hafver satt mig till ett ordspråk ibland folk, och jag måste vara ett under ibland dem.
7 Mis ojos se han oscurecido debido a mi dolor, y todo mi cuerpo es como una sombra.
Mitt ansigte är mörkt vordet för sorgs skull, och all min ledamot äro såsom en skugge.
8 Los rectos se sorprenden de esto, y el que no ha hecho nada malo se levantará contra él hipócrita.
Öfver detta varda de rättfärdige häpne, och de oskyldige varda sättande sig emot skrymtarena.
9 Todavía los rectos mantendrán su camino, y el que tiene las manos limpias obtiene nuevas fuerzas.
Den rättfärdige varder behållandes sin väg, och den som rena händer hafver, varder stark blifvandes.
10 Pero regresen, ahora, todos ustedes, vengan; y no hallaré en ustedes a un hombre sabio.
Nu väl, vänder eder alle hit, och kommer; jag varder dock icke finnandes någon visan ibland eder.
11 Mis días han pasado, mis propósitos se han roto, incluso los deseos de mi corazón.
Mine dagar äro förgångne; min anslag äro förskingrade, som mitt hjerta besatt hafva;
12 Están cambiando la noche en día; Dicen: La luz está cerca de la oscuridad.
Och hafva gjort dag af nattene, och af dagenom natt.
Om än jag fast länge bidde, så är dock helvetet mitt hus, och min säng är i mörkrena uppgjord. (Sheol h7585)
14 Si digo al sepulcro: Tú eres mi padre; y al gusano, mi madre y mi hermana;
Förgängelsen kallade jag min fader, och matkarna mina moder, och mina syster.
15 ¿Dónde está mi esperanza? ¿Y quién verá mi deseo?
Efter hvad skall jag bida? Och ho aktar mitt hopp?
