Job 11

1 Entonces Zofar el Naamatita respondió y dijo:

Då svarade Zophar af Naema, och sade:

2 ¿Todas estas palabras quedan sin respuesta? ¿Un hombre tiene razón porque está lleno de palabras?

När en hafver länge talat, måste han ock icke höra? Eller skall en sqvallrare alltid hafva rätt?

3 ¿Son tus palabras de orgullo para callar a los hombres? ¿Y que nadie puede contestar a tus burlas, sin que nadie te avergüence?

Måste man tiga för dig allena, att du försmäder, och ingen skall genhöfta dig?

4 Puedes decir: Mi camino es limpio, y estoy libre de pecado en tus ojos.

Du säger: Min lärdom är ren, och klar är jag för din ögon.

5 Pero si solo Dios tomara la palabra, abriera sus labios para discutir contigo;

Ack! att Gud talade med dig, och uppläte sina läppar;

6 ¡Y te dejaría en claro los secretos de la sabiduría y las maravillas de su propósito y que no te ha castigado de acuerdo a tu iniquidad!

Och tedde dig hvad han ännu hemliga vet; ty han hade ännu väl mer med dig; på det att du måtte veta, att han icke tänker på alla dina synder.

7 ¿Crees que investigando vas a encontrar la perfección en Dios, que vas descubrir los límites del Dios Todopoderoso?

Menar du, att du vetst så mycket som Gud vet; och vill alltså fullkomliga råkat, såsom den Allsmägtige?

8 Que puedes hacer, son más altos que el cielo; más profundo que él sepulcro, como lo conocerás; (Sheol h7585)

Han är högre än himmelen, hvad vill du göra? djupare än helvetet, huru kan du kännan? (Sheol h7585)

9 Más largos en medida que la tierra, y más anchos que el mar.

Längre än jorden, och bredare än hafvet.

10 Si él se atraviesa, aprisiona o congrega, ¿quién puede impedírselo?

Om han all ting omvände eller fördolde, eller kastade dem i en hop, ho vill förmena honom det?

11 Porque él sabe que los hombres son vanos; Él ve el mal y toma nota.

Han känner de fåfängeliga män, och ser odygdena, och skulle han icke förståt?

12 Y así, un hombre vano obtendrá sabiduría, cuando él pollino de un asno salvaje nazca hombre.

En fåfängelig man högmodas, och en född menniska vill vara såsom en ung vildåsne.

13 He aquí sí tu corazón está firme, extiende tus manos hacia él;

Hade du ställt ditt hjerta ( till Gud ), och uppräckt dina händer till honom;

14 Si apartas el mal de tus manos y no dejas que el mal tenga lugar en tu casa;

Hade du långt ifrå dig bortkastat missgerningena, som är i din hand, att ingen orätt hade bott i dine hyddo;

15 Entonces verdaderamente tu rostro será levantado, sin ninguna marca de pecado, y estarás firme en tu lugar sin temor:

Så måtte du upplyft ditt ansigte utan last, och vorde fast ståndandes, och intet fruktandes.

16 Porque tu dolor saldrá de tu memoria, como las aguas que fluyen:

Så vorde du ock förgätandes uselhetena, och såsom det vattnet, som framlupet är, komme du det icke ihåg;

17 Y tu vida será más brillante que el día; aunque esté oscuro, se volverá como la mañana.

Och din lifstid vorde uppgångandes såsom en middag, och vorde skinandes såsom en morgon.

18 Y estarás confiado porque hay esperanza; después de mirar alrededor, confiadamente tomarás tu descanso;

Och du måtte förtrösta dig, att hopp vore på färde; och vorde med rolighet kommandes i grafvena.

19 Durmiendo sin temor al peligro; y los hombres desearán tener gracia en tus ojos;

Och du skulle lägga dig, och ingen skulle rädda dig; och månge skulle knekta dig.

20 Pero los ojos de los malvados se acabarán; no encontrarán refugio, y su única esperanza es la muerte.

Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta, och skola icke undkomma kunna; ty deras hopp skall fela deras själ.