< Salmos 81 >
1 Al Vencedor: sobre Gitit: Salmo de Asaf. Cantad a Dios, fortaleza nuestra; al Dios de Jacob celebrad con júbilo.
På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.
2 Tomad la canción, y tañed el adufe, el arpa de alegría con el salterio.
Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.
3 Tocad la trompeta en la nueva luna, en el tiempo señalado, en el día de nuestra fiesta solemne.
Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.
4 Porque estatuto es de Israel, ordenanza del Dios de Jacob.
Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.
5 Por testimonio en José lo ha constituido, cuando salió por la tierra de Egipto; donde oí lenguaje que no entendía.
Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;
6 Aparté su hombro de debajo de la carga; sus manos se quitaron de hacer obras de barro.
Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.
7 En la calamidad clamaste, y yo te libré; te respondí en el secreto del trueno; te probé sobre las aguas de Meriba. (Selah)
Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)
8 Oye, pueblo mío y te protestaré. Israel, si me oyeres,
Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;
9 no habrá en ti dios ajeno, ni te encorvarás a dios extraño.
Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.
10 Yo soy el SEÑOR tu Dios, que te hice subir de la tierra de Egipto; abre tu boca, y yo la llenaré.
Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.
11 Mas mi pueblo no oyó mi voz, e Israel no me quiso a mí.
Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.
12 Los dejé por tanto a la dureza de su corazón; caminaron en sus consejos.
Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.
13 ¡Oh, si mi pueblo me oyera, si Israel anduviera en mis caminos!
Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,
14 En una nada derribara yo sus enemigos, y volviera mi mano sobre sus adversarios.
Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.
15 Los aborrecedores del SEÑOR se le hubieran sometido; y el tiempo de ellos fuera para siempre.
Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,
16 Y Dios les hubiera sustentado con lo mejor del trigo; y de miel de la piedra te hubiera saciado.
Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.