Salmos 56

1 Al Vencedor: sobre la paloma silenciosa en paraje muy distante. Mictam de David, cuando los filisteos le prendieron en Gat. Ten misericordia de mí, oh Dios, porque me devoraría el hombre; me oprime combatiéndome cada día.

För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

2 Me devoran mis enemigos cada día; porque muchos son los que pelean contra mí, oh Altísimo.

Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

3 El día temo, mas yo en ti confío.

Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

4 En Dios alabaré su palabra; en Dios he confiado, no temeré lo que la carne me hiciere.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

5 Todos los días me contristan mis negocios; contra mí son todos sus pensamientos para mal.

Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

6 Se reúnen, se esconden, miran ellos atentamente mis pisadas, esperando mi alma.

De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

7 ¿Escaparán ellos por la iniquidad? Oh Dios, derriba los pueblos con tu furor.

Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

8 Mis huidas has contado tú; pon mis lágrimas en tu odre, ciertamente en tu libro.

Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

9 Entonces serán vueltos atrás mis enemigos el día que yo clamare a ti; en esto conozco que Dios es por mí.

Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

10 En Dios alabaré su palabra; en el SEÑOR alabaré su palabra.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

11 En Dios he confiado; no temeré lo que el hombre me pueda hacer.

På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

12 Sobre mí, oh Dios, están tus promesas; te tributaré alabanzas.

Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.

13 Porque has librado mi vida de la muerte, ciertamente mis pies de caída, para que ande delante de Dios en la luz de los que viven.

Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.