Salmos 107
1 Alabad al SEÑOR, porque es bueno; porque para siempre es su misericordia.
Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Diganlo los redimidos del SEÑOR, los que ha redimido del poder del enemigo,
Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
3 y los ha congregado de las tierras, del oriente y del occidente, del aquilón y del mar.
de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
4 Anduvieron perdidos por el desierto, por la soledad sin camino, sin hallar ciudad en dónde vivir.
De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
5 Hambrientos y sedientos, su alma desfallecía en ellos.
de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
6 Y clamaron al SEÑOR en su angustia, los libró de sus aflicciones.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
7 Los dirigió por camino derecho, para que viniesen a ciudad de habitación.
Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
8 Alaben al SEÑOR por su misericordia; y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
9 Porque sació al alma menesterosa, y llenó de bien al alma hambrienta.
att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
10 Los que moraban en tinieblas y sombra de muerte aprisionados, en aflicción y en hierros,
De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
11 por cuanto fueron rebeldes a las palabras del SEÑOR, y aborrecieron el consejo del Altísimo.
därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
12 Por eso quebrantó él con trabajo sus corazones, cayeron y no hubo quién los ayudase.
Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
13 Luego que clamaron al SEÑOR en su angustia, los libró de sus aflicciones.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
14 Los sacó de las tinieblas, y de la sombra de muerte; y rompió sus prisiones.
han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
15 Alaben al SEÑOR por su misericordia, y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
16 Porque quebrantó las puertas de bronce, y desmenuzó los cerrojos de hierro.
att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
17 Los locos, a causa del camino de su rebelión; y a causa de sus maldades fueron afligidos,
De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
18 su alma abominó toda vianda; y llegaron hasta las puertas de la muerte.
deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
19 Mas clamaron al SEÑOR en su angustia; y los salvó de sus aflicciones.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
20 Envió su palabra, y los curó, y los libró de sus sepulturas.
Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
21 Alaben al SEÑOR por su misericordia, y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
22 Y ofrezcan sacrificios de alabanza, y publiquen sus obras con júbilo.
de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
23 Los que descienden al mar en navíos, y hacen obra en las muchas aguas,
De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
24 ellos han visto las obras del SEÑOR, y sus maravillas en el mar profundo.
där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
25 El dijo, e hizo saltar el viento de la tempestad, que levanta sus ondas;
Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
26 suben a los cielos, descienden a los abismos; sus almas se derriten con el mal.
De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
27 Tiemblan, y titubean como borrachos, y toda su ciencia es perdida;
De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
28 claman al SEÑOR en su angustia, y los libra de sus aflicciones.
Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
29 Hace parar la tempestad en sosiego, y sus ondas cesan.
Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
30 Se alegran luego porque se reposaron; y él los guía al término de su voluntad.
Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
31 Alaben al SEÑOR por su misericordia, y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
32 Y ensálcenlo en la congregación del pueblo; y en la reunión de ancianos lo alaben.
de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
33 El puso los ríos en desierto, y los manaderos de las aguas en sed;
Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
34 la tierra fructífera en salados; por la maldad de los que la habitan.
bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
35 Vuelve el desierto en estanques de aguas, y la tierra desierta en manaderos de agua.
Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
36 Y aposenta allí hambrientos, y aderezan allí ciudad para habitación;
Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
37 y siembran campos, y plantan viñas; y rinden fruto de aumento.
De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
38 Y los bendice, y se multiplican en gran manera; y no disminuye sus bestias.
Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
39 Y después son menoscabados, y abatidos de tiranía; de males y congojas.
Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
40 El derrama menosprecio sobre los príncipes, y les hace andar errados, vagabundos, sin camino.
men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
41 Y levanta al pobre de la pobreza, y vuelve las familias como ovejas.
han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
42 Vean los rectos, y alégrense; y toda maldad cierre su boca.
De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
43 ¿Quién es sabio y guardará estas cosas, y entenderá las misericordias del SEÑOR?
Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
