Job 27

1 Y volvió Job a tomar su propósito, y dijo:

Åter hov Job upp sin röst och kvad:

2 Vive el Dios que me quitó mi derecho, y el Omnipotente, que amargó mi alma,

Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

3 que todo el tiempo que mi alma estuviere en mí, y hubiere hálito de Dios en mis narices,

aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

4 mis labios no hablarán iniquidad, ni mi lengua pronunciará engaño.

aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

5 Nunca tal me acontezca que yo os justifique; hasta morir no quitaré de mí mi integridad.

Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

6 Mi justicia tengo asida, y no la cederé; no me reprochará mi corazón en todos mis días.

Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

7 Sea como el impío mi enemigo, y como el inicuo mi adversario.

Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

8 Porque ¿cuál es la esperanza del hipócrita, por mucho que hubiere robado, cuando Dios arrebatare su alma?

Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

9 ¿Por ventura oirá Dios su clamor cuando la tribulación viniere sobre él?

Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

10 ¿Por ventura se deleitará en el Omnipotente? ¿Invocará a Dios en todo tiempo?

Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

11 Yo os enseñaré lo que hay en la mano de Dios; no esconderé lo que hay acerca del Omnipotente.

Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

12 He aquí que todos vosotros lo habéis visto, ¿por qué pues os desvanecéis con vanidad?

Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

13 Esta es para con Dios la suerte del hombre impío, y la herencia que los violentos han de recibir del Omnipotente.

Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

14 Si sus hijos fueren multiplicados, serán para el cuchillo; y sus pequeños no se saciarán de pan.

Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

15 Los que de ellos quedaren, en muerte serán sepultados; y no llorarán sus viudas.

De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

16 Si amontonare plata como polvo, y si preparare ropa como lodo;

Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

17 la habrá preparado él, mas el justo se vestirá, y el inocente repartirá la plata.

så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

18 Edificó su casa como la polilla, y como cabaña que el guarda hizo.

Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

19 El rico dormirá, mas no será recogido; abrirá sus ojos, y no verá a nadie.

Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

20 Asirán de él terrores como aguas; torbellino lo arrebatará de noche.

Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

21 Lo tomará el solano, y partirá; y tempestad lo arrebatará del lugar suyo.

Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

22 Dios, pues, descargará sobre él, y no perdonará. Hará él por huir de su mano.

Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

23 Batirán sus manos sobre él, y desde su lugar le silbarán.

Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.