Job 24
1 Puesto que no son ocultos los tiempos al Todopoderoso, ¿por qué los que le conocen no ven sus días?
Hvi skulle tiderna dem Allsmägtiga icke fördolda vara? Och de honom känna, se intet hans dagar?
2 Toman los términos, roban los ganados, y pacen los campos ajenos.
De flytta råmärken, de röfva bort hjorden, och föda honom.
3 Se llevan el asno de los huérfanos; prenden el buey de la viuda.
De drifva bort de faderlösas åsna, och taga enkones oxa till pant.
4 Hacen apartar del camino a los pobres; y todos los pobres de la tierra se esconden de ellos.
De fattige måste vika för dem, och de torftige i landena måste förgömma sig.
5 He aquí, como asnos monteses en el desierto, salen a su obra madrugando para robar; el desierto es su mantenimiento y de sus hijos.
Si, vilddjuren i öknene gå ut, såsom de pläga, bittida till rofs, att de skola bereda mat för ungarna.
6 En el campo siegan su pasto, y los impíos vendimian la viña ajena.
De uppskära af den åker, som dem intet tillhörer; och berga den vingård, som de med orätt hafva.
7 Al desnudo hacen dormir sin ropa, y que en el frío no tenga cobertura.
De nakna låta de ligga, och låta dem intet öfvertäckelse i frostena, hvilkom de deras kläder borttagit hafva;
8 De la inundación de los montes fueron humedecidos, y abrazan las peñas sin tener en qué cubrirse.
Så att de måste hålla sig i bergskrefvom, när en regnskur af bergen faller neder uppå dem; efter de eljest ingen råd hafva.
9 Quitan el pecho a los huérfanos, y de sobre el pobre toman la prenda.
De slita barnet ifrå bröstet, och göra det faderlöst; och göra menniskorna fattiga med pantande.
10 Al desnudo hacen andar sin vestido, y a los hambrientos quitan las gavillas.
Den nakna låta de gå utan kläder, och dem hungroga borttaga de axen.
11 De dentro de sus paredes exprimen el aceite, pisan los lagares, y mueren de sed.
De tvinga dem till att göra oljo uppå deras qvarn, och trampa deras pressar, och låta dem likväl törsta.
12 De la ciudad claman los hombres, y las almas muertas dan voces, pero Dios no puso estorbo.
De göra folket i staden suckande, och dess slagnas själar ropande; och Gud straffar dem intet.
13 Ellos son entre los rebeldes a la luz, nunca conocieron sus caminos, ni estuvieron en sus veredas.
Derföre äro de affallne ifrå ljusena, och känna icke dess väg, och vända icke om till dess stigar igen.
14 A la luz se levanta el matador, mata al pobre y al necesitado, y de noche es como ladrón.
I lysningene står mördaren upp, och dräper den fattiga och torftiga; och om nattena är han som en tjuf.
15 El ojo del adúltero está aguardando la noche, diciendo: No me verá nadie; y esconde su rostro.
Horkarlens öga hafver akt på skymningena, och säger: Mig ser intet öga; och han förtäcker sitt anlete.
16 En las tinieblas minan las casas, que de día para sí señalaron; no conocen la luz.
I mörkrena bryter han sig in i husen; om dagen gömma de sig med hvarannan, och vilja intet veta af ljusena.
17 Porque la mañana es a todos ellos como sombra de muerte; si son conocidos, terrores de sombra de muerte los toman.
Ty om än morgonen kommer dem, är det dem såsom ett mörker; förty han förnimmer mörkrens förskräckelse.
18 Son livianos sobre las aguas; su porción es maldita en la tierra; nunca vienen por el camino de las viñas.
Han far lätteliga åstad såsom uppå ett vatten; hans håfvor varda icke stora i landena, och han brukar intet sin vingård.
19 La sequía y el calor arrebatan las aguas de la nieve; y el sepulcro a los pecadores. (Sheol h7585)
Helvetet tager bort dem som synda, såsom hette och torka förtärer snövattnet bort. (Sheol h7585)
20 El Misericordioso se olvidará de ellos; de ellos sentirán los gusanos dulzura; nunca más habrá de ellos memoria, y como un árbol será quebrantada la iniquidad.
De barmhertige skola förgäta honom; hans lust varder full med matk; man skall icke mer tänka uppå honom; han skall sönderbruten varda såsom ett ruttet trä.
21 A la mujer estéril que no concebía, afligió; y a la viuda nunca hizo bien.
Han hafver bedröfvat den ensamma, som intet föder; och enkone hafver han intet godt gjort;
22 Mas a los violentos adelantó con su poder; se levantó, y no fió a nadie en la vida.
Och hafver dragit de mägtiga under sig med sine kraft. När han står, skall han icke viss vara uppå sitt lif.
23 Si algunos le dieron a crédito, y se afirmó en ellos; sus ojos tuvo puestos sobre los caminos de ellos.
Han gör sig sjelf en trygghet, der han sig uppå förlåter; dock se hans ögon uppå deras handel.
24 Fueron ensalzados por un poco, y desaparecieron, y son abatidos como cada cual; serán encerrados, y cortados como cabezas de espigas.
De äro en liten tid upphäfne; men de varda omintet, och undertryckte, och taga en ända såsom all ting; och såsom agnar på axen skola de afslagne varda.
25 Y si no es así, ¿quién me desmentirá ahora, o reducirá a nada mis palabras?
Är det icke så? Nu väl, ho vill straffa mig för lögn, och göra min ord om intet?
