Cantar de los Cantares 1
1 CANCIÓN de canciones, la cual es de Salomón.
Sångernas sång av Salomo.
2 ¡Oh si él me besara con ósculos de su boca! porque mejores son tus amores que el vino.
Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3 Por el olor de tus suaves ungüentos, (ungüento derramado es tu nombre, ) por eso las doncellas te amaron.
Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4 Llévame en pos de ti, correremos. Metióme el rey en sus cámaras: nos gozaremos y alegraremos en ti; acordarémonos de tus amores más que del vino: los rectos te aman.
Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
5 Morena soy, oh hijas de Jerusalem, mas codiciable; como las cabañas de Cedar, como las tiendas de Salomón.
Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6 No miréis en que soy morena, porque el sol me miró. Los hijos de mi madre se airaron contra mí, hiciéronme guarda de viñas; [y] mi viña, que era mía, no guardé.
Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7 Hazme saber, ó tú á quien ama mi alma, dónde repastas, dónde haces tener majada al medio día: porque, ¿por qué había yo de estar como vagueando tras los rebaños de tus compañeros?
»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8 Si tú no lo sabes, oh hermosa entre las mujeres, sal, yéndote por las huellas del rebaño, y apacienta tus cabritas junto á las cabañas de los pastores.
»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
9 A yegua de los carros de Faraón te he comparado, amiga mía.
»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 Hermosas son tus mejillas entre los pendientes, tu cuello entre los collares.
Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11 Zarcillos de oro te haremos, con clavos de plata.
Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12 Mientras que el rey estaba en su reclinatorio, mi nardo dió su olor.
»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13 Mi amado es para mí un manojito de mirra, que reposa entre mis pechos.
Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14 Racimo de copher en las viñas de Engadi es para mí mi amado.
Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15 He aquí que tú eres hermosa, amiga mía; he aquí que eres bella: tus ojos de paloma.
»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16 He aquí que tú eres hermoso, amado mío, y suave: nuestro lecho también florido.
»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17 Las vigas de nuestra casa son de cedro, [y] de ciprés los artesonados.
Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
