Salmos 107
1 ALABAD á Jehová, porque es bueno; porque para siempre [es] su misericordia.
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 Dígan[lo] los redimidos de Jehová, los que ha redimido del poder del enemigo,
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 Y los ha congregado de las tierras, del oriente y del occidente, del aquilón y de la mar.
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 Anduvieron perdidos por el desierto, por la soledad sin camino, no hallando ciudad de población.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Hambrientos y sedientos, su alma desfallecía en ellos.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 Habiendo empero clamado á Jehová en su angustia, librólos de sus aflicciones:
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 Y dirigiólos por camino derecho, para que viniesen á ciudad de población.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Alaben la misericordia de Jehová, y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 Porque sació al alma menesterosa, y llenó de bien al alma hambrienta.
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 Los que moraban en tinieblas y sombra de muerte, aprisionados en aflicción y en hierros;
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 Por cuanto fueron rebeldes á las palabras de Jehová, y aborrecieron el consejo del Altísimo,
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 Por lo que quebrantó él con trabajo sus corazones, cayeron y no hubo quien [les] ayudase;
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 Luego que clamaron á Jehová en su angustia, librólos de sus aflicciones.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 Sacólos de las tinieblas y de la sombra de muerte, y rompió sus prisiones.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Alaben la misericordia de Jehová, y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 Porque quebrantó las puertas de bronce, y desmenuzó los cerrojos de hierro.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 Los insensatos, á causa del camino de su rebelión y á causa de sus maldades, fueron afligidos.
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 Su alma abominó toda vianda, y llegaron hasta las puertas de la muerte.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 Mas clamaron á Jehová en su angustia, y salvólos de sus aflicciones.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 Envió su palabra, y curólos, y librólos de su ruina.
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Alaben la misericordia de Jehová, y sus maravillas para con los hijos de los hombres:
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 Y sacrifiquen sacrificios de alabanza, y publiquen sus obras con júbilo.
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 Los que descienden á la mar en navíos, y hacen negocio en las muchas aguas,
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 Ellos han visto las obras de Jehová, y sus maravillas en el profundo.
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 El dijo, é hizo saltar el viento de la tempestad, que levanta sus ondas.
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 Suben á los cielos, descienden á los abismos: sus almas se derriten con el mal.
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 Tiemblan, y titubean como borrachos, y toda su ciencia es perdida.
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 Claman empero á Jehová en su angustia, y líbralos de sus aflicciones.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 Hace parar la tempestad en sosiego, y se apaciguan sus ondas.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 Alégranse luego porque se reposaron; y él los guía al puerto que deseaban.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Alaben la misericordia de Jehová, y sus maravillas para con los hijos de los hombres.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 Y ensálcenlo en la congregación del pueblo; y en consistorio de ancianos lo alaben.
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 El vuelve los ríos en desierto, y los manantiales de las aguas en secadales;
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 La tierra fructífera en salados, por la maldad de los que la habitan.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 Vuelve el desierto en estanques de aguas, y la tierra seca en manantiales.
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 Y allí aposenta á los hambrientos, y disponen ciudad para habitación;
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 Y siembran campos, y plantan viñas, y rinden crecido fruto.
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 Y los bendice, y se multiplican en gran manera; y no disminuye sus bestias.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 Y luego son menoscabados y abatidos á causa de tiranía, de males y congojas.
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 El derrama menosprecio sobre los príncipes, y les hace andar errados, vagabundos, sin camino:
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 Y levanta al pobre de la miseria, y hace [multiplicar] las familias como [rebaños de] ovejas.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 Vean los rectos, y alégrense; y toda maldad cierre su boca.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 ¿Quién es sabio y guardará estas cosas, y entenderá las misericordias de Jehová?
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
