Proverbios 27
1 NO te jactes del día de mañana; porque no sabes qué dará de sí el día.
Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
2 Alábete el extraño, y no tu boca; el ajeno, y no tus labios.
Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
3 Pesada es la piedra, y la arena pesa; mas la ira del necio es más pesada que ambas cosas.
Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
4 Cruel es la ira, é impetuoso el furor; mas ¿quién parará delante de la envidia?
Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
5 Mejor es reprensión manifiesta que amor oculto.
Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
6 Fieles son las heridas del que ama; pero importunos los besos del que aborrece.
Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
7 El alma harta huella el panal de miel; mas al alma hambrienta todo lo amargo es dulce.
En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
8 Cual ave que se va de su nido, tal es el hombre que se va de su lugar.
Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
9 El ungüento y el perfume alegran el corazón: y el amigo al hombre con el cordial consejo.
Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
10 No dejes á tu amigo, ni al amigo de tu padre; ni entres en casa de tu hermano el día de tu aflicción: mejor es el vecino cerca que el hermano lejano.
Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
11 Sé sabio, hijo mío, y alegra mi corazón, y tendré qué responder al que me deshonrare.
Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
12 El avisado ve el mal, [y] escóndese; [mas] los simples pasan, [y] llevan el daño.
En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
13 Quítale su ropa al que fió al extraño; y [al que fió] á la extraña, tómale prenda.
Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
14 El que bendice á su amigo en alta voz, madrugando de mañana, por maldición se le contará.
Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
15 Gotera continua en tiempo de lluvia, y la mujer rencillosa, son semejantes:
En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
16 El que pretende contenerla, arresta el viento: ó el aceite en su mano derecha.
Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
17 Hierro con hierro se aguza; y el hombre aguza el rostro de su amigo.
En knif hvetter den andra, och en man den andra.
18 El que guarda la higuera, comerá su fruto; y el que guarda á su señor, será honrado.
Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
19 Como un agua se parece á otra, así el corazón del hombre al otro.
Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
20 El sepulcro y la perdición nunca se hartan: así los ojos del hombre nunca están satisfechos. (Sheol h7585)
Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
21 El crisol [prueba] la plata, y la hornaza el oro: y al hombre la boca del que lo alaba.
En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
22 Aunque majes al necio en un mortero entre granos de trigo á pisón majados, no se quitará de él su necedad.
Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
23 Considera atentamente el aspecto de tus ovejas; pon tu corazón á tus rebaños:
Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
24 Porque las riquezas no son para siempre; ¿y [será] la corona para perpetuas generaciones?
Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
25 Saldrá la grama, aparecerá la hierba, y segaránse las hierbas de los montes.
Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
26 Los corderos para tus vestidos, y los cabritos para el precio del campo:
Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
27 Y abundancia de leche de las cabras para tu mantenimiento, y para mantenimiento de tu casa, y para sustento de tus criadas.
Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
