Proverbios 13
1 EL hijo sabio [toma] el consejo del padre: mas el burlador no escucha las reprensiones.
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 Del fruto de su boca el hombre comerá bien: mas el alma de los prevaricadores [hallará] mal.
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 El que guarda su boca guarda su alma: mas el que mucho abre sus labios tendrá calamidad.
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 Desea, y nada [alcanza] el alma del perezoso: mas el alma de los diligentes será engordada.
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 El justo aborrece la palabra de mentira: mas el impío se hace odioso é infame.
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 La justicia guarda al de perfecto camino: mas la impiedad trastornará al pecador.
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 Hay quienes se hacen ricos, y no tienen nada: y hay quienes se hacen pobres, y tienen muchas riquezas.
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 La redención de la vida del hombre son sus riquezas: pero el pobre no oye censuras.
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 La luz de los justos se alegrará: mas apagaráse la lámpara de los impíos.
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Ciertamente la soberbia parirá contienda: mas con los avisados es la sabiduría.
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 Disminuiránse las riquezas de vanidad: empero multiplicará el que allega con su mano.
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 La esperanza que se prolonga, es tormento del corazón: mas árbol de vida es el deseo cumplido.
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 El que menosprecia la palabra, perecerá por ello: mas el que teme el mandamiento, será recompensado.
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 La ley del sabio es manantial de vida, para apartarse de los lazos de la muerte.
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 El buen entendimiento conciliará gracia: mas el camino de los prevaricadores es duro.
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Todo hombre cuerdo obra con sabiduría: mas el necio manifestará necedad.
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 El mal mensajero caerá en mal: mas el mensajero fiel es medicina.
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 Pobreza y vergüenza tendrá el que menosprecia el consejo: mas el que guarda la corrección, será honrado.
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 El deseo cumplido deleita el alma: pero apartarse del mal es abominación á los necios.
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 El que anda con los sabios, sabio será; mas el que se allega á los necios, será quebrantado.
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 Mal perseguirá á los pecadores: mas á los justos les será bien retribuído.
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 El bueno dejará herederos á los hijos de los hijos; y el haber del pecador, para el justo está guardado.
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 En el barbecho de los pobres [hay] mucho pan: mas piérdese por falta de juicio.
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 El que detiene el castigo, á su hijo aborrece: mas el que lo ama, madruga á castigarlo.
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 El justo come hasta saciar su alma: mas el vientre de los impíos tendrá necesidad.
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
