2 Samuel 22
1 Y HABLÓ David á Jehová las palabras de este cántico, el día que Jehová le había librado de la mano de todos sus enemigos, y de la mano de Saúl.
Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
2 Y dijo: Jehová es mi roca, y mi fortaleza, y mi libertador;
Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
3 Dios de mi roca, en él confiaré: mi escudo, y el cuerno de mi salud, mi fortaleza, y mi refugio; mi salvador, que me librarás de violencia.
Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
4 Invocaré á Jehová, digno de ser loado, y seré salvo de mis enemigos.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
5 Cuando me cercaron ondas de muerte, y arroyos de iniquidad me asombraron,
Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig. (Sheol h7585)
7 Tuve angustia, invoqué á Jehová, y clamé á mi Dios: y él oyó mi voz desde su templo; [llegó] mi clamor á sus oídos.
Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
8 La tierra se removió, y tembló; los fundamentos de los cielos fueron movidos, y se estremecieron, porque él se airó.
Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Subió humo de sus narices, y de su boca fuego consumidor, por el cual se encendieron carbones.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
10 Y abajó los cielos, y descendió: una oscuridad debajo de sus pies.
Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
11 Subió sobre el querubín, y voló: aparecióse sobre las alas del viento.
Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
12 Puso tinieblas alrededor de sí [á modo de] pabellones; aguas negras y espesas nubes.
Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
13 Del resplandor de su presencia se encendieron ascuas ardientes.
Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
14 Jehová tronó desde los cielos, y el Altísimo dió su voz;
HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
15 Arrojó saetas, y desbaratólos; relampagueó, y consumiólos.
Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
16 Entonces aparecieron los manantiales de la mar, y los fundamentos del mundo fueron descubiertos, á la reprensión de Jehová, al resoplido del aliento de su nariz.
Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
17 Extendió [su mano] de lo alto, y arrebatóme, y sacóme de copiosas aguas.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Libróme de fuertes enemigos, de aquellos que me aborrecían, los cuales eran más fuertes que yo.
Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 Asaltáronme en el día de mi calamidad; mas Jehová fué mi sostén.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 Sacóme á anchura; libróme, porque puso su voluntad en mí.
Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Remuneróme Jehová conforme á mi justicia; y conforme á la limpieza de mis manos, me dió la paga.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Porque yo guardé los caminos de Jehová, y no me aparté impíamente de mi Dios.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 Porque delante de mí tengo todas sus ordenanzas; y [atento á] sus fueros, no me retiraré de ellos.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
24 Y fuí íntegro para con él, y guardéme de mi iniquidad.
Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Remuneróme por tanto Jehová conforme á mi justicia, y conforme á mi limpieza delante de sus ojos.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
26 Con el bueno eres benigno, y con el íntegro te muestras íntegro;
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
27 Limpio eres para con el limpio, mas con el perverso eres rígido.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Y tú salvas al pueblo humilde; mas tus ojos sobre los altivos, para abatirlos.
och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
29 Porque tú eres mi lámpara, oh Jehová: Jehová da luz á mis tinieblas.
Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
30 Porque en ti romperé ejércitos, y con mi Dios saltaré las murallas.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
31 Dios, perfecto su camino: la palabra de Jehová purificada, escudo es de todos los que en él esperan.
Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Porque ¿qué Dios hay sino Jehová? ¿ó quién es fuerte sino nuestro Dios?
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
33 Dios es el que con virtud me corrobora, y el que despeja mi camino;
Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
34 El que hace mis pies como de ciervas, y el que me asienta en mis alturas;
du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 El que enseña mis manos para la pelea, y [da que] con mis brazos quiebre el arco de acero.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Tú me diste asimismo el escudo de tu salud, y tu benignidad me ha acrecentado.
Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
37 Tú ensanchaste mis pasos debajo de mí, para que no titubeasen mis rodillas.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Perseguiré á mis enemigos, y quebrantarélos; y no me volveré hasta que los acabe.
Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Los consumiré, y los heriré, y no se levantarán; y caerán debajo de mis pies.
Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
40 Ceñísteme de fortaleza para la batalla, y postraste debajo de mí los que contra mí se levantaron.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Tú me diste la cerviz de mis enemigos, de mis aborrecedores, y que yo los destruyese.
Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
42 Miraron, y no hubo quien los librase; á Jehová, mas no les respondió.
De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
43 Yo los desmenuzaré como polvo de la tierra; hollarélos como á lodo de las plazas, y los disiparé.
Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
44 Tú me libraste de contiendas de pueblos: tú me guardaste para que fuese cabeza de gentes: pueblos que no conocía, me sirvieron.
Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Los extraños titubeaban á mí: en oyendo, me obedecían.
Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
46 Los extraños desfallecían, y temblaban en sus escondrijos.
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
47 Viva Jehová, y sea bendita mi roca; sea ensalzado el Dios, la roca de mi salvamento:
HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
48 El Dios que me ha vengado, y sujeta los pueblos debajo de mí;
Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
49 Y que me saca de entre mis enemigos: tú me sacaste en alto de entre los que se levantaron contra mí: librásteme del varón de iniquidades.
du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Por tanto yo te confesaré entre las gentes, oh Jehová, y cantaré á tu nombre.
Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
51 El que engrandece las saludes de su rey, y hace misericordia á su ungido, á David, y á su simiente, para siempre.
Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
