Cantar de los Cantares 1
1 Canción de canciones de Salomón.
Sångernas sång av Salomo.
2 ¡Oh si me besase de besos de su boca! porque mejores son tus amores que el vino.
Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3 Por el olor de tus buenos ungüentos, ungüento derramado es tu nombre: por tanto las doncellas te amaron.
Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4 Tírame en pos de ti, correremos. Metióme el rey en sus cámaras: gozarnos hemos, y alegrarnos hemos en ti: acordarnos hemos de tus amores, más que del vino. Los rectos te aman.
Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
5 Morena soy, o! hijas de Jerusalem, mas de codiciar, como las cabañas de Cedar, como las tiendas de Salomón.
Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6 No miréis en que soy morena; porque el sol me miró: los hijos de mi madre se airaron contra mí: hiciéronme guarda de viñas, y mi viña, que era mía, no guardé.
Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7 Házme saber o! tú, a quien mi alma ama, donde repastas, donde haces tener majada al mediodía: Porque ¿por qué seré, como la que se aparta hacia los rebaños de tus compañeros?
»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8 Si tú no lo sabes, o! hermosa entre las mujeres, sálte por los rastros del rebaño, y apacienta tus cabritas junto a las cabañas de los pastores.
»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
9 A una de las yeguas de los carros de Faraón te he comparado, o! amor mío.
»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 Hermosas son tus mejillas entre los zarcillos, tu cuello entre los collares.
Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11 Zarcillos de oro te haremos, con clavos de plata.
Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12 Mientras que el rey estaba en su recostadero, mi espicanardi dio su olor.
»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13 Mi amado es para mi un manojico de mirra: que reposará entre mis pechos.
Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14 Racimo de cofer en las viñas de Engadí es para mí mi amado.
Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15 He aquí, que tú eres hermosa, o! compañera mía, he aquí, que tú eres hermosa: tus ojos de paloma.
»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16 He aquí, que tú eres hermoso, o! amado mío, también suave: también nuestro lecho florido.
»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17 Las vigas de nuestras casas son de cedro: las tablazones, de hayas.
Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
