Salmos 132

1 Acuérdate, o! Jehová, de David, de toda su aflicción:

En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,

2 Que juró a Jehová, prometió al fuerte de Jacob:

han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;

3 No entraré en la morada de mi casa: no subiré sobre el lecho de mi estrado:

»Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,

4 No daré sueño a mis ojos, ni a mis párpados adormecimiento,

jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,

5 Hasta que halle lugar para Jehová, moradas para el fuerte de Jacob.

förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»

6 He aquí, en Efrata oímos de ella: hallámosla en los campos del bosque.

Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.

7 Entraremos en sus tiendas: encorvarnos hemos al estrado de sus pies.

Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.

8 Levántate, o! Jehová, a tu reposo, tú, y el arca de tu fortaleza.

Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.

9 Tus sacerdotes vistan justicia; y tus piadosos se regocijen.

Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.

10 Por amor de David tu siervo no vuelvas de tu ungido el rostro.

För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.

11 Juró Jehová verdad a David, no se apartará de ella: de fruto de tu vientre pondré sobre tu trono.

HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.

12 Si tus hijos guardaren mi alianza, y mi testimonio que yo les enseñaré: sus hijos también se asentarán sobre tu trono para siempre.

Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.

13 Porque Jehová ha elegido a Sión: la codició por habitación para sí.

Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.

14 Este será mi reposo para siempre: aquí habitaré, porque la he codiciado.

Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.

15 A su mantenimiento daré bendición: sus pobres hartaré de pan.

Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.

16 Y a sus sacerdotes vestiré de salud; y sus piadosos exultarán de gozo.

Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.

17 Allí haré reverdecer el cuerno de David: yo he aparejado lámpara a mi ungido.

Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.

18 A sus enemigos vestiré de confusión; y sobre él florecerá su corona.

Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» Se Horn i Ordförkl.