Salmos 12

1 Salva, o! Jehová, porque se acabaron los misericordiosos: porque se han acabado los fieles de entre los hijos de los hombres.

En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Hjelp, Herre; de helige äro förminskade; och de trogne äro få ibland menniskors barn.

2 Mentira habla cada uno con su prójimo con labios lisonjeros: con doblez de corazón, hablan.

Den ene talar med den andra onyttig ting; och skrymta, och lära utaf oens hjerta.

3 Tale Jehová todos los labios lisonjeros: la lengua que habla grandezas.

Herren utrote allt skrymteri och de tungo, som stor ord talar;

4 Que dijeron: Por nuestra lengua prevaleceremos: nuestros labios están con nosotros, ¿quién nos es Señor?

De der säga: Vår tunga skall hafva öfverhandena; oss bör tala; ho är vår herre?

5 Por la opresión de los pobres, por el gemido de los menesterosos, ahora me levantaré, dice Jehová: yo pondré en salvo al que el enlaza.

Efter nu de elände förtryckte varda, och de fattige sucka, vill jag upp, säger Herren; jag vill skaffa en hjelp, att man frimodeliga lära skall.

6 Las palabras de Jehová, palabras limpias: plata refinada en horno de tierra: colada siete veces.

Herrans tal är klart, såsom genomluttradt silfver i enom lerdegel, bepröfvadt sju resor.

7 Tú, Jehová, los guardarás: guárdalos para siempre de aquesta generación.

Du Herre, bevara dem, och förvara oss för detta slägtet, till evig tid.

8 Cercando andan los malos: entretanto las vilezas de los hijos de los hombres son exaltadas.

Ty det varder allestäds fullt med ogudaktiga, der sådana löst folk ibland menniskorna rådande är.