Salmos 104
1 Bendice, alma mía, a Jehová; Jehová Dios mío, mucho te has engrandecido, de gloria y de hermosura te has vestido.
Lofva Herran, min själ; Herre, min Gud, du äst ganska härlig, du äst dägelig och allstinges väl beprydd.
2 Que se cubre de luz como de vestidura, que extiende los cielos como una cortina;
Ljus är din klädnad, som du uppå hafver; du utsträcker himmelen såsom ett tapet.
3 Que entabla con las aguas sus doblados, el que pone a las nubes por su carro, el que anda sobre las alas del viento.
Du hvälfver honom ofvan med vatten; du far i skyn såsom i en vagn, och går på vädrens vingar;
4 El que hace a sus ángeles espíritus, sus ministros al fuego flameante.
Du, som gör dina Änglar till väder, och dina tjenare till eldslåga;
5 El fundó la tierra sobre sus basas, no se moverá por ningún siglo.
Du, som grundar jordena på hennes botten, så att hon blifver i evig tid.
6 Con el abismo, como con vestido, la cubriste: sobre los montes estaban las aguas.
Med djupet betäcker du henne, såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
7 De tu reprensión huyeron; por el sonido de tu trueno se apresuraron.
Men för ditt näpsande fly de; för ditt dundrande fara de bort.
8 Subieron los montes, descendieron los valles a este lugar, que tú les fundaste.
Bergen resa högt upp, och dalarna sätta sig ned i det rum, som du dem skickat hafver.
9 Pusíste les término, el cual no traspasarán, ni volverán a cubrir la tierra.
Du hafver satt ett mål, der komma de intet öfver; och måga icke åter betäcka jordena.
10 El que envía las fuentes en los arroyos; entre los montes van.
Du låter källor uppbrista i dalomen, så att vatten emellan bergen flyta;
11 Abrévanse todas las bestias del campo; los asnos salvajes quebrantan su sed.
Att all djur på markene måga dricka, och vildåsnarna sin törst släcka.
12 Junto a ellos habitan las aves de los cielos; entre las hojas dan voces.
När dem sitta himmelens foglar, och sjunga på qvistarna.
13 El que riega los montes desde sus doblados; del fruto de tus obras se harta la tierra.
Du fuktar bergen ofvanefter; du gör landet fullt med frukt, den du förskaffar.
14 El que hace producir el heno para las bestias; y la yerba para servicio del hombre, sacando el pan de la tierra,
Du låter gräs växa för boskapen, och säd menniskomen till nytto; att du skall låta komma bröd utaf jordene;
15 Y el vino que alegra el corazón del hombre; haciendo relumbrar la faz con el aceite; y el pan sustenta el corazón del hombre.
Och att vin skall fröjda menniskones hjerta, och hennes ansigte dägeligit varda af oljo, och bröd styrka menniskones hjerta;
16 Hártanse los árboles de Jehová; los cedros del Líbano que él plantó:
Att Herrans trä skola full med must stå; de cedreträ på Libanon, som han planterat hafver.
17 Para que aniden allí las aves; la cigüeña tenga su casa en las hayas.
Der hafva foglarna sitt näste, och hägrar bo uppe i furoträn.
18 Los montes altos para las cabras monteses, las peñas madrigueras para los conejos.
De höga berg äro de stengetters tillflykt, och stenklyfterna de kunilers.
19 Hizo la luna para sazones: el sol conoció su occidente.
Du gör månan, till att derefter skifta året; solen vet sin nedergång.
20 Pones las tinieblas, y la noche es; en ella corren todas las bestias del monte.
Du gör mörker, att natt varder; då draga sig all vilddjur ut;
21 Los leoncillos braman a la presa, y para buscar de Dios su comida.
De unga lejon, som ryta efter rof, och sin mat söka af Gudi;
22 Sale el sol, recógense, y échanse en sus cuevas.
Men när solen uppgår, draga de bort, och lägga sig uti sina kulor.
23 Sale el hombre a su hacienda, y a su labranza hasta la tarde.
Så går då menniskan ut till sitt arbete, och till sitt åkerverk intill aftonen.
24 ¡Cuán muchas son tus obras, o! Jehová! todas ellas hiciste con sabiduría: la tierra está llena de tu posesión.
Herre, huru äro din verk så stor och mång! Du hafver visliga skickat dem all, och jorden är full af dina ägodelar.
25 Esta gran mar y ancha de términos; allí hay pescados sin número, bestias pequeñas y grandes.
Hafvet, det så stort och vidt är, der kräla uti, utan tal, både stor och liten djur.
26 Allí andan navíos, este leviatán que hiciste para que jugase en ella.
Der gå skepp; der äro hvalfiskar, som du gjort hafver, att de deruti leka skola.
27 Todas ellas esperan a ti, para que les des su comida a su tiempo.
Allt vänter efter dig, att du skall gifva dem mat i sin tid.
28 Dásles, recogen: abres tu mano, hártanse de bien.
Då du gifver dem, så samla de; när du upplåter dina hand, så varda de med god ting mättade.
29 Escondes tu rostro, túrbanse: les quitas el espíritu, dejan de ser, y tórnanse en su polvo.
Om du fördöljer ditt ansigte, så varda de förskräckte; du tager deras anda bort, så förgås de, och varda åter till stoft igen.
30 Envías tu espíritu, críanse: y renuevas la haz de la tierra.
Du låter ut din anda, så varda de skapade, och du förnyar jordenes ansigte.
31 Sea la gloria a Jehová para siempre: alégrese Jehová en sus obras.
Herrans ära är evig; Herren hafver behag till sin verk.
32 El que mira a la tierra, y tiembla: toca en los montes, y humean.
Han ser uppå jordena, så bäfvar hon; han kommer vid bergen, så ryka de.
33 A Jehová cantaré en mi vida: a mi Dios diré salmos mientras viviere.
Jag vill sjunga Herranom i mina lifsdagar, och lofva min Gud, så länge jag är till.
34 Serme ha suave hablar de él: yo me alegraré en Jehová.
Mitt tal behage honom väl; jag gläder mig af Herranom.
35 Sean consumidos de la tierra los pecadores: y los impíos dejen de ser. Bendice alma mía a Jehová. Alelu- Jah.
Syndarena hafve en ända på jordene, och de ogudaktige vare icke mer till; lofva, min själ, Herran. Halleluja.
