Salmos 102

1 Jehová, oye mi oración, y venga mi clamor a ti.

En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.

2 No escondas de mí tu rostro: en el día de mi angustia inclina a mí tu oreja; el día que te invocare, apresúrate a responderme.

Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.

3 Porque mis días se han consumido como humo; y mis huesos son quemados como en hogar.

Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.

4 Mi corazón fue herido, y se secó como la yerba; por lo cual me olvidé de comer mi pan.

Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.

5 Por la voz de mi gemido mis huesos se han pegado a mi carne.

Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.

6 Soy semejante al pelícano del desierto: soy como el búho de las soledades.

Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.

7 Velo, y soy como el pájaro solitario sobre el tejado.

Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.

8 Cada día me afrentan mis enemigos; los que se enfurecen contra mí, conspiran contra mí.

Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.

9 Por lo cual yo como la ceniza a manera de pan; y mi bebida mezclo con lloro,

Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;

10 A causa de tu enojo y de tu ira: porque me alzaste, y me arrojaste.

För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.

11 Mis días son como la sombra que se va: y yo como la yerba me he secado.

Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.

12 Mas tú, Jehová, para siempre permanecerás; y tu memoria para generación y generación.

Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.

13 Tú levantándote habrás misericordia de Sión, porque es tiempo de tener misericordia de ella: porque el plazo es llegado.

Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.

14 Porque tus siervos amaron sus piedras: y del polvo de ella tuvieron compasión.

Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;

15 Y temerán las naciones el nombre de Jehová: y todos los reyes de la tierra tu gloria.

Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;

16 Por cuanto Jehová habrá edificado a Sión; y será visto en su gloria.

Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.

17 Habrá mirado a la oración de los solitarios: y no habrá desechado el ruego de ellos.

Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.

18 Escribirse ha esto para la generación postrera: y el pueblo que se criará, alabará a Jehová.

Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.

19 Porque miró de lo alto de su santuario: Jehová miró desde los cielos a la tierra,

Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;

20 Para oír el gemido de los presos: para soltar a los sentenciados a muerte:

Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;

21 Porque publiquen en Sión el nombre de Jehová: y su alabanza en Jerusalem,

På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;

22 Cuando los pueblos se congregaren en uno, y los reinos para servir a Jehová.

När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.

23 El afligió mi fuerza en el camino, acortó mis días.

Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.

24 Dije: Dios mío, no me cortes en el medio de mis días; por generación de generaciones son tus años.

Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.

25 Tú fundaste la tierra antiguamente, y los cielos son obra de tus manos.

Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.

26 Ellos perecerán, y tú permanecerás; y todos ellos como un vestido se envejecerán, como una ropa de vestir los mudarás, y serán mudados:

De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.

27 Mas tú, el mismo, y tus años no se acabarán.

Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.

28 Los hijos de tus siervos habitarán, y su simiente será afirmada delante de ti.

Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.