Proverbios 9
1 La sabiduría edificó su casa; labró sus siete columnas:
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Mató a su víctima, templó su vino, y puso su mesa.
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Envió sus criadas, clamó sobre lo más alto de la ciudad:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Cualquiera simple, venga acá. A los faltos de entendimiento dijo:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Veníd, coméd mi pan; y bebéd del vino que yo he templado.
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Dejád las simplezas, y vivíd; y andád por el camino de la inteligencia.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 El que castiga al burlador, afrenta toma para sí; y el que reprende al impío, su mancha.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 No castigues al burlador, porque no te aborrezca: castiga al sabio, y amarte ha.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Da instrucción al sabio, y será más sabio: enseña al justo, y añadirá enseñamiento.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 El temor de Jehová es el principio de la sabiduría; y la ciencia de los santos es inteligencia.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Porque por mí se aumentarán tus días; y años de vida se te añadirán.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Si fueres sabio, para ti lo serás; mas si fueres burlador, tú solo pagarás.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 La mujer insensata es alborotadora, es simple, y no sabe nada:
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Asiéntase sobre una silla a la puerta de su casa, en lo alto de la ciudad;
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 Para llamar a los que pasan por el camino: que van por sus caminos derechos:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Cualquiera simple, venga acá. A los faltos de entendimiento, dijo:
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Las aguas hurtadas son dulces; y el pan encubierto es suave.
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
