< Proverbios 13 >
1 El hijo sabio recibe la enseñanza del padre: mas el burlador no escucha la reprensión.
En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
2 Del fruto de la boca el hombre comerá bien: mas el alma de los prevaricadores, mal.
Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
3 El que guarda su boca, guarda su alma: mas el que abre sus labios tendrá calamidad.
Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
4 Desea, y nada alcanza el alma del perezoso: mas el alma de los diligentes será engordada.
Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
5 El justo aborrecerá la palabra de mentira; mas el impío se hace hediondo, y confuso.
Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
6 La justicia guarda al de perfecto camino; mas la impiedad trastornará al pecador.
Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
7 Hay algunos que se hacen ricos, y no tienen nada; y otros, que se hacen pobres, y tienen muchas riquezas.
Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
8 La redención de la vida del hombre son sus riquezas; y el pobre no escucha la reprensión.
Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
9 La luz de los justos se alegrará: mas la candela de los impíos se apagará.
De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
10 Ciertamente la soberbia parirá contienda: mas con los avisados es la sabiduría.
Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
11 Las riquezas de vanidad se disminuirán: mas el que allega con su mano, multiplicará.
Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
12 La esperanza que se alarga, es tormento del corazón: mas árbol de vida es el deseo cumplido.
Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
13 El que menosprecia la palabra, perecerá por ello: mas el que teme el mandamiento, será pagado.
Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
14 La ley al sabio es manadero de vida para apartarse de los lazos de la muerte.
Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
15 El buen entendimiento conciliará gracia: mas el camino de los prevaricadores es duro.
Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
16 Todo hombre cuerdo hace con sabiduría: mas el insensato manifestará fatuidad.
Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
17 El mal mensajero caerá en mal: mas el mensajero fiel es medicina.
En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
18 Pobreza y vergüenza tendrá el que menospreciare la enseñanza: mas el que guarda la corrección, será honrado.
Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
19 El deseo cumplido deleita al alma: mas apartarse del mal, es abominación a los insensatos.
Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
20 El que anda con los sabios, será sabio: mas el que se allega a los insensatos, será quebrantado.
Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
21 Mal perseguirá a los pecadores: mas a los justos bien será pagado.
Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
22 El bueno dejará herederos a los hijos de los hijos; y el haber del pecador para el justo está guardado.
Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
23 En el barbecho de los pobres hay mucho pan: mas piérdese por falta de juicio.
De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
24 El que detiene el castigo, a su hijo aborrece: mas el que le ama, madruga a castigarle.
Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
25 El justo come hasta que su alma se harta: mas el vientre de los impíos tendrá necesidad.
Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.