Job 13

1 He aquí que todas estas cosas han visto mis ojos, y oído y entendido para sí mis oídos.

Si, allt detta hafver mitt öga sett, och mitt öra hört, och hafver det förstått.

2 Como vosotros lo sabéis, lo sé yo: no soy menos que vosotros.

Det I veten, det vet jag ock, och är intet ringare än I;

3 Mas yo hablaría con el Todopoderoso, y querría disputar con Dios.

Dock vill jag tala om den Allsmägtiga, och hafver vilja till att träta med Gud.

4 Que ciertamente vosotros sois componedores de mentira, todos vosotros sois médicos de nada.

Ty I uttyden det falskeliga, och ären alle onyttige läkare.

5 Ojalá callando callarais del todo, porque os fuera en lugar de sabiduría.

Ack! att I kunden tiga, så vorden I vise.

6 Oíd pues ahora mi disputa, y estád atentos a los argumentos de mis labios.

Hörer dock mitt straff, och akter på sakena, der jag talar om.

7 ¿Habéis de hablar iniquidad por Dios? ¿habéis de hablar por él engaño?

Viljen I försvara Gud med orätt; och för honom bruka svek?

8 ¿Habéis vosotros de hacerle honra? ¿habéis de pleitear vosotros por Dios?

Viljen I anse hans person? Viljen I gifva eder i försvar för Gud?

9 ¿Sería bueno que él os escudriñase? ¿Burlaros heis con él, como quien se burla con algún hombre?

Skall det ock blifva eder väl gångandes, då han skall döma eder? Menen I, att I skolen gäcka honom, såsom man gäckar ena mennisko?

10 El arguyendo os argüirá duramente, si en lo secreto le hicieseis tal honra.

Han varder eder straffandes, om I hemliga ansen personen.

11 Ciertamente su alteza os había de espantar, y su pavor había de caer sobre vosotros.

Månn han icke förskräcka eder, när han kommer fram? Och hans fruktan varder fallandes öfver eder.

12 Vuestras memorias serán comparadas a la ceniza, y vuestros cuerpos como cuerpos de lodo.

Edor åminnelse varder liknad vid asko, och edra rygger skola vara såsom en lerhop.

13 Escuchádme, y hablaré yo, y véngame después lo que viniere.

Tiger för mig, att jag må tala; det skall icke fela för mig.

14 ¿Por qué quitaré yo mi carne con mis dientes, y pondré mi alma en mi palma?

Hvi skall jag bita mitt kött med mina tänder, och sätta mina själ i mina händer?

15 Aun cuando me matare, en él esperaré: empero mis caminos defenderé delante de él.

Si, han varder mig dock dräpandes, och jag kan icke afbidat; dock vill jag straffa mina vägar för honom.

16 Y él también me será salud, porque no entrará en su presencia el impío.

Han blifver ju min helsa; ty ingen skrymtare kommer för honom.

17 Oíd con atención mi razón, y mi denunciación con vuestros oídos.

Hörer mitt tal, och min uttydelse för edor öron.

18 He aquí ahora, que si yo me apercibiere a juicio, yo sé que seré justificado.

Si, jag hafver allaredo sagt domen af; jag vet, att jag varder rättfärdig.

19 ¿Quién es el que pleiteará conmigo? porque si ahora callase, me moriría.

Ho är den som vill gå till rätta med mig? Men nu måste jag tiga, och förgås.

20 A lo menos dos cosas no hagas conmigo, y entonces no me esconderé de tu rostro.

Tveggehanda gör mig icke; så vill jag icke gömma mig bort för dig.

21 Aparta de mí tu mano, y no me asombre tu terror:

Låt dina hand vara långt ifrå mig, och din förskräckelse förskräcke mig icke.

22 Y llama, y yo responderé: o yo hablaré, y respóndeme tú:

Kalla mig, och jag vill svara dig; eller jag vill tala, och svara du mig.

23 ¿Cuántas iniquidades y pecados tengo yo? Házme entender mi prevaricación y mi pecado.

Huru många äro mina missgerningar och synder? Låt mig få veta min öfverträdelse och synder.

24 ¿Por qué escondes tu rostro, y me cuentas por tu enemigo?

Hvi fördöljer du ditt ansigte, och håller mig för din fienda?

25 ¿A la hoja arrebatada del aire has de quebrantar? ¿y a una arista seca has de perseguir?

Vill du så hård vara emot ett flygande löf; och förfölja ett torrt halmstrå?

26 ¿Por qué escribes contra mí amarguras, y me haces cargo de los pecados de mi mocedad;

Ty du tillskrifver mig bedröfvelse, och vill förderfva mig för mins ungdoms synders skull.

27 Y pones mis pies en el cepo, y guardas todos mis caminos, imprimiéndolo a las raíces de mis pies?

Du hafver satt min fot i en stock, och gifver akt på alla mina stigar, och ser på all min fotspår;

28 Siendo el hombre como carcoma que se envejece: y como vestido que se come de polilla.

Jag, som dock förgås som ett ruttet as, och som ett kläde, det ätet varder af mal.