Salmos 89

1 Las misericordias de Yavé cantaré perpetuamente. Con mi boca proclamaré tu fidelidad.

En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;

2 Porque dije: La misericordia será edificada para siempre. En los cielos estableces tu fidelidad.

Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.

3 Pacté con mi escogido. Juré a David mi esclavo:

Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:

4 Estableceré tu descendencia para siempre Y edificaré tu trono para todas tus generaciones. (Selah)

Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)

5 Los cielos alabarán tus maravillas, oh Yavé, Y tu fidelidad en la congregación de los santos.

Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.

6 Porque, ¿quién en los cielos es comparable a Yavé? ¿Quién entre los hijos de ʼEL es como Yavé?

Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?

7 ʼEL es grandemente temido en la congregación de los santos, Asombroso por encima de todos los que están alrededor de Él.

Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.

8 Oh Yavé, ʼElohim de las huestes, ¿quién como Tú, oh poderoso YA? Tu fidelidad también te rodea.

Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.

9 Tú dominas la braveza del mar. Cuando se levantan sus olas, Tú las calmas.

Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.

10 Tú quebrantaste [al monstruo ]Rahab. Como a uno que es herido de muerte Esparciste a tus enemigos con tu poderoso brazo.

Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.

11 Tuyos son los cielos. Tuya también la tierra, El mundo y todo lo que contiene. Tú los fundaste.

Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.

12 Tú creaste el norte y el sur. La montaña Tabor y la montaña Hermón se regocijan en tu Nombre.

Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.

13 Tienes un brazo potente. Poderosa es tu mano. Tu mano derecha es exaltada.

Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.

14 La justicia y el juicio justo son el cimiento de tu trono. La misericordia y la verdad van delante de Ti.

Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.

15 Inmensamente feliz es el pueblo que conoce el clamor de júbilo. Andarán a la luz de tu rostro, oh Yavé.

Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.

16 En tu Nombre se regocijan todo el día, Y en justicia son exaltados.

De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.

17 Porque Tú eres el esplendor de su fuerza, Y por tu buena voluntad exaltas nuestro poder.

Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.

18 Porque de Yavé es nuestro escudo, De nuestro Rey, el Santo de Israel.

Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.

19 En un tiempo hablaste en visión a tus santos. Dijiste: Di ayuda a uno que es poderoso. Exalté a uno escogido del pueblo.

På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.

20 Hallé a David mi esclavo. Lo ungí con mi aceite santo.

Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.

21 Mi mano estará siempre con él. Mi brazo también lo fortalecerá.

Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.

22 El enemigo no lo engañará, Ni el hijo del perverso lo afligirá.

Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;

23 Porque Yo quebrantaré a sus adversarios delante de él, Y golpearé a los que lo aborrecen.

Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.

24 Mi fidelidad y mi misericordia estarán con él, Y en mi Nombre será exaltado su poder.

Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.

25 Pondré también su mano sobre el mar, Y su mano derecha sobre los ríos.

Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.

26 Él clamará a mi ʼEL: ¡Tú eres mi Padre, Mi ʼEL y la Roca de mi salvación!

Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.

27 Yo también lo constituiré como primogénito, El más excelso de los reyes de la tierra.

Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.

28 Para siempre le mantendré mi misericordia, Y mi Pacto con él será confirmado.

Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.

29 Así estableceré su descendencia para siempre, Y su trono como los días del cielo.

Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.

30 Si sus hijos abandonan mi Ley, Y no andan en mis Ordenanzas,

Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;

31 Si profanan mis Estatutos Y no guardan mis Mandamientos,

Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;

32 Entonces castigaré con vara su transgresión Y con azotes su iniquidad.

Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.

33 Pero no retiraré de él mi misericordia, Ni faltaré a mi fidelidad.

Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.

34 No violaré mi Pacto, Ni alteraré lo que pronunciaron mis labios.

Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.

35 Una vez juré por mi santidad, Y no mentiré a David:

Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;

36 Su descendencia será para siempre, Y su trono como el sol delante de Mí.

Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.

37 Será establecido para siempre, como la luna, Testigo fiel en el firmamento. (Selah)

Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)

38 Pero ahora Tú [lo] desechas y rechazas. Estás lleno de ira contra tu ungido.

Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.

39 Rompiste el Pacto con tu esclavo. Profanaste su corona hasta la tierra.

Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.

40 Destruiste todos sus muros. Arruinaste sus fortalezas.

Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.

41 Todos los que pasan por el camino lo saquean. Es [objeto de] reproche para sus vecinos.

Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.

42 Exaltaste la mano derecha de sus adversarios. Alegraste a todos sus enemigos.

Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.

43 También embotaste el filo de su espada, Y no lo afirmaste en la batalla.

Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.

44 Cesaste su esplendor Y echaste a tierra su trono.

Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.

45 Acortaste los días de su juventud. Lo cubriste de vergüenza. (Selah)

Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)

46 ¿Hasta cuándo, oh Yavé? ¿Te esconderás para siempre? ¿Arderá tu ira como fuego?

Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?

47 Recuerda cuál es la duración de mi vida. ¡Con qué vanidad creaste a todos los hijos de hombres!

Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?

48 ¿Cuál hombre vivirá sin sufrir muerte? ¿Puede él librar su alma del poder del Seol? (Selah) (Sheol h7585)

Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)

49 Oh ʼAdonay, ¿dónde están sus primeras misericordias Que en tu fidelidad juraste a David?

Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?

50 Acuérdate, oh ʼAdonay, del reproche a tus esclavos, Que llevo en mi seno de muchos pueblos.

Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;

51 Porque tus enemigos, oh Yavé, deshonraron Con lo cual reprocharon las pisadas de tu ungido.

Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.

52 ¡Bendito sea Yavé para siempre! Amén y amén.

Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.