Salmos 77

1 Mi voz se levanta a ʼElohim y clamaré. Mi voz se levanta a ʼElohim, Y Él me oirá.

En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.

2 En el día de mi angustia busqué a ʼAdonay. A Él levanté mi mano de noche sin descanso. Mi alma rehusaba ser consolada.

Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.

3 Me acuerdo de ʼElohim y me conmuevo. Me lamento y mi espíritu desmaya. (Selah)

När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)

4 Mantienes mis párpados abiertos. Estoy turbado y no puedo hablar.

Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.

5 Consideré los días de antaño, Los años de tiempos pasados.

Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.

6 Recuerdo mi canto en la noche. Medito en mi corazón, Y mi espíritu escudriña:

Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.

7 ¿Desechará ʼAdonay para siempre, Y no volverá a ser favorable?

Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?

8 ¿Cesó por completo su misericordia? ¿Se extinguió para siempre su promesa?

Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?

9 ¿Olvidó ʼEL ser bondadoso? ¿En su ira retiró su compasión? (Selah)

Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)

10 Entonces dije: Es mi enfermedad: Que la mano derecha de ʼElyón cambió.

Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.

11 Me acordaré de las obras de YA, ¡Sí! Recordaré tus maravillas de antaño.

Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;

12 Meditaré en toda tu obra, Y hablaré sobre tus proezas.

Och talar om all din verk, och säger om din anslag:

13 ¡Oh ʼElohim, santo es tu camino! ¿Cuál ʼelohim es tan grande como nuestro ʼElohim?

Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?

14 Tú eres el ʼElohim que obra maravillas. Hiciste notorio entre los pueblos tu poder.

Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.

15 Con tu poder redimiste a tu pueblo, A los hijos de Jacob y de José. (Selah)

Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)

16 Te vieron las aguas, oh ʼElohim. Las aguas te vieron y se angustiaron. Los abismos también se estremecieron.

Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.

17 Espesas nubes derramaron agua. Los nubarrones tronaron. También tus flechas centellaron.

De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.

18 El ruido de tu trueno estaba en el remolino de viento. Los relámpagos iluminaron el mundo. Tembló y se estremeció la tierra.

Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.

19 Abriste tu camino en el mar Y tus senderos en las aguas caudalosas, Para que tus pisadas no fueran conocidas.

Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.

20 Como un rebaño guiaste a tu pueblo Por medio de Moisés y Aarón.

Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.