Salmos 74
1 Oh ʼElohim, ¿por qué nos desechaste para siempre? ¿Por qué humea tu ira contra las ovejas de tu prado?
En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
2 Acuérdate de tu congregación, La que compraste desde tiempo antiguo, La que redimiste para que sea tribu de tu heredad, Y de esta Montaña Sion, donde moras.
Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
3 Dirige tus pasos hacia las perpetuas desolaciones. Todo destruyó el enemigo en el Santuario.
Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
4 Tus adversarios vociferan en medio de tu lugar de reunión. Pusieron como insignias sus propios estandartes.
Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
5 Se parecen a los que levantan hachas en un bosque de árboles.
Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
6 Y ahora todas sus entalladuras destruyen con hachas y martillos.
Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
7 Y hasta los cimientos quemaron tu Santuario. Profanaron el lugar de morada de tu Nombre.
De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
8 Dijeron en su corazón: Destruyámoslos por completo. Y quemaron todas las congregaciones de ʼEL en la tierra.
De hava sagt i sina hjärtan: "Vi vilja alldeles kuva dem." Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
9 No vemos nuestras insignias, Ya no hay profeta, Ni hay entre nosotros quien sepa hasta cuándo.
Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
10 ¿Hasta cuándo, oh ʼElohim, nos seguirá afrentando el adversario? ¿Seguirá blasfemando tu Nombre para siempre?
Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
11 ¿Por qué retraes tu mano? ¿Por qué escondes tu mano derecha en tu regazo? ¡Destrúyelos!
Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
12 Sin embargo, ʼElohim es mi Rey desde antaño, Quien hace obras de salvación en la tierra.
Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
13 Tú dividiste el mar con tu poder. Quebraste en las aguas las cabezas de los monstruos.
Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
14 Tú aplastaste las cabezas de cocodrilo. Lo diste como comida a las criaturas del desierto.
Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
15 Tú abriste fuentes y torrentes. Secaste corrientes impetuosas.
Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
16 Tuyo es el día, tuya también la noche. Tú preparaste la luz y el sol.
Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
17 Tú estableciste todos los límites de la tierra. Tú hiciste verano e invierno.
Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
18 Recuerda esto, oh Yavé, que el enemigo te ofendió, Y gente insensata blasfemó tu Nombre.
Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 No entregues la vida de tu tórtola a las bestias salvajes. No olvides para siempre la vida de tu pobre.
Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
20 Considera el Pacto, Porque los lugares oscuros de la tierra están llenos de habitaciones de violencia.
Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
21 No permitas que el oprimido regrese avergonzado. Ordena que los afligidos y menesterosos alaben tu Nombre.
Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
22 ¡Levántate, oh ʼElohim, y defiende tu propia causa! Recuerda cómo el insensato te ofende todo el día.
Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
23 No olvides la voz de tus adversarios, El tumulto de los que se levantan contra Ti, Que sube de continuo.
Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
