Salmos 68

1 Levántese ʼElohim, sean esparcidos sus enemigos. Huyan de tu Presencia los que lo aborrecen.

För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.

2 Desvanécelos como se desvanece el humo. Como se derrite la cera ante el fuego, Perezcan así los perversos en la Presencia de ʼElohim.

Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.

3 Pero que se alegren los justos, Y sean regocijados ante ʼElohim. Que se regocijen con alegría.

Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.

4 Canten a ʼElohim. Canten salmos a su Nombre. Exalten al que cabalga sobre los cielos. YA es su Nombre. Regocíjense ante Él.

Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.

5 Padre de huérfanos y Juez de viudas es ʼElohim en su Santuario,

Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;

6 El ʼElohim que hace un hogar a los desamparados, Quien saca los cautivos a prosperidad. Pero los rebeldes viven en tierra seca.

de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,

7 Oh ʼElohim, cuando saliste delante de tu pueblo, Cuando anduviste por el desierto, (Selah)

en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.

8 La tierra tembló. Los cielos también destilaron ante ʼElohim. La misma [Montaña] Sinaí tembló ante la Presencia de ʼElohim, El ʼElohim de Israel.

Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)

9 Una lluvia abundante derramaste, oh ʼElohim. Tú reanimaste tu heredad Cuando estaba exhausta.

då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.

10 Tus criaturas se establecieron en ella, La que en tu bondad, oh ʼElohim, proveíste para el pobre.

Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.

11 ʼAdonay da la orden, Y una gran hueste de mujeres anuncia las buenas noticias.

Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.

12 Huyeron, huyeron los reyes de ejércitos, Y las que se quedaban en casa repartían los despojos.

Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:

13 Aunque fueron echados entre los tiestos, Serán como alas de paloma cubiertas de plata Y sus plumas, con brillo de oro.

»Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.

14 Cuando el Omnipotente esparció allí a los reyes Fue como cuando nieva en Salmón.

Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.

15 Montaña de ʼElohim es la montaña de Basán. Una montaña alta es la de Basán.

När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»

16 ¿Por qué, oh montañas de picos, Miran con envidia a la Montaña que ʼElohim deseó para su morada? Ciertamente Yavé morará en ella para siempre.

Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.

17 Las carrozas de ʼElohim son miríadas de miríadas, y millares de millares. Desde Sinaí, ʼAdonay avanza entre ellas al Santuario.

Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?

18 Ascendiste a lo alto, Llevaste cautivos a [tus] cautivos. Recibiste dones entre los hombres, Aun de los rebeldes, Para que YA ʼElohim more allí.

Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.

19 Bendito sea ʼAdonay, Quien diariamente lleva nuestra carga, El ʼEL de nuestra salvación. (Selah)

Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.

20 Nuestro ʼEL es el ʼEL de salvación. A Yavé nuestro ʼAdonay corresponde el librar de la muerte.

Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)

21 Ciertamente ʼElohim herirá la cabeza de sus enemigos, La coronilla cabelluda del que anda en sus transgresiones.

Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.

22 ʼAdonay dijo: De Basán los devolveré. Los devolveré de las profundidades del mar,

Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.

23 Para que tu pie los aplaste en sangre, Y la lengua de tus perros tenga su porción de tus enemigos.

Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,

24 Vieron tu cortejo, oh ʼElohim, El cortejo de mi ʼEL, mi Rey en el Santuario.

så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»

25 Los cantores van adelante, Los músicos detrás. Entre unos y otros van las doncellas que tocan panderetas.

Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.

26 Bendigan a ʼElohim en las congregaciones, Al ʼAdonay de la fuente de Israel.

Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.

27 Allí está Benjamín, el menor, quien los dirige, Los jefes de Judá con su multitud, Los jefes de Zabulón, Los jefes de Neftalí.

Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.

28 Tu ʼElohim comandó tu fuerza. Oh ʼElohim, Tú actuaste por nosotros. Muéstrate fuerte.

Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.

29 Por causa de tu Templo en Jerusalén los reyes te traerán regalos.

Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.

30 Reprende las bestias salvajes que están entre los juncos, La manada de toros con los becerros de los pueblos, Que pisotean las piezas de plata. Esparce a los pueblos que se complacen en la guerra.

I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.

31 Embajadores vendrán de Egipto. Etiopía extenderá sus manos a ʼElohim.

Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.

32 Oh reinos de la tierra, canten a ʼElohim. Canten salmos a ʼAdonay. (Selah)

De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.

33 Al que cabalga sobre el cielo de los cielos, Que son desde la antigüedad, Ciertamente emite su voz, su poderosa voz.

I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)

34 Atribuyan fortaleza a ʼElohim. Su magnificencia es sobre Israel Y su poder está en las nubes.

honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.

35 ¡Oh ʼElohim, Tú eres asombroso desde tu Santuario! El mismo ʼEL de Israel da vigor y poder al pueblo. ¡Bendito sea ʼElohim!

Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna. Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!