Salmos 65
1 A Ti te corresponde la alabanza en Sion, oh ʼElohim. A Ti se pagará el voto.
För sångmästaren; en psalm; en sång av David.
2 Tú escuchas la oración. A Ti acudirá todo hombre.
Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.
3 Las palabras de iniquidad prevalecen contra mí. Tú perdonas nuestras transgresiones.
Du som hör bön, till dig kommer allt kött.
4 Inmensamente feliz es aquél a quien Tú escoges Y acercas a Ti para que viva en tus patios. Seremos saciados con la abundancia de tu Casa, de tu santo Templo.
Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.
5 Nos responderás con tremendas proezas de justicia, Oh ʼElohim de nuestra salvación. ¡Tú eres la Esperanza de todos los confines de la tierra, Y del más lejano mar!
Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.
6 Tú, el que afirmas las montañas con tu fortaleza, Atado con valentía.
Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;
7 El que calma el estruendo de los mares, El estruendo de sus olas, Y el alboroto de las naciones.
du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;
8 Los que viven en los confines se asombran de tus maravillas. Tú haces clamar con júbilo al alba y al ocaso.
du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.
9 Visitas la tierra y la inundas. La enriqueces muchísimo. El torrente de ʼElohim está lleno de agua. Preparas el grano de ellos Porque así Tú preparas la tierra.
De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.
10 Inundas sus surcos, Haces descender el agua en sus canales, Ablandas sus terrones, Y bendices sus brotes.
Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.
11 Coronas el año con generosidad, Y tus sendas destilan sustancia.
Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.
12 Gotean los pastizales del desierto, Y las colinas se atan con regocijo.
Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.
13 Los prados se cubren de rebaños, Los valles se cubren de grano. Dan gritos de júbilo y cantan.
Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.
