Salmos 56

1 Oh ʼElohim, ten compasión de mí, Porque el hombre me pisotea, me devora, Me oprime y me combate todo el día.

För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.

2 Los que me asaltan me pisotean todo el día, Porque son muchos los que con soberbia pelean contra mí.

Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

3 El día cuando temo, confío en Ti.

Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

4 En ʼElohim, la Palabra de Quien alabo, En ʼElohim confío, no temeré. ¿Qué puede hacerme el hombre?

Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

5 Todo el día pervierten mis palabras. Contra mí son todos sus pensamientos para mal.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

6 Conspiran, acechan, observan atentamente mis pasos en acecho de mi vida.

Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

7 Pésalos a causa de su perversidad. Con furia derriba los pueblos, oh ʼElohim.

De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

8 Tomaste en cuenta mis huidas. Coloca mis lágrimas en tu botella. ¿No están ellas en tu rollo?

Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

9 El día cuando yo te invoque retrocederán mis enemigos. Esto sé porque ʼElohim está a mi favor.

Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

10 Oh ʼElohim, tu Palabra alabo, Oh Yavé, tu Palabra alabo.

Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

11 En ʼElohim confié, no temeré. ¿Qué puede hacerme el hombre?

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

12 Oh ʼElohim, sobre mí están los votos. Te pagaré ofrendas de acción de gracias,

På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

13 Porque libraste mi vida de la muerte Y mis pies de tropezar, Para que ande delante de ʼElohim En la luz de los que viven.

Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.