Salmos 44

1 Oh ʼElohim, escuchamos con nuestros oídos, Nos contaron nuestros antepasados Las obras que Tú hiciste en sus días, En los tiempos antiguos.

För sångmästaren; av Koras söner; en sång.

2 Con tu mano expulsaste a las naciones Para establecerlos a ellos. Abatiste a los pueblos y los echaste.

Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.

3 No poseyeron la tierra por su espada, Ni los libró su brazo, Sino tu mano derecha, tu brazo y la luz de tu rostro, Porque te complaciste en ellos.

Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.

4 Tú eres mi Rey, oh ʼElohim. ¡Ordena las victorias de Jacob!

Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.

5 Por medio de Ti sacudiremos a nuestros enemigos. En tu Nombre pisotearemos a los que se levantan contra nosotros.

Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.

6 Porque no confiaré en mi arco, Ni mi espada me salvará.

Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.

7 Pero Tú nos salvaste de nuestros adversarios Y avergonzaste a los que nos aborrecen.

Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;

8 En ʼElohim nos gloriaremos todo el día Y alabaremos tu Nombre para siempre. (Selah)

nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.

9 Pero nos desechaste y nos avergonzaste. No sales con nuestros ejércitos.

Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)

10 Nos haces retroceder del adversario. Los que nos aborrecen nos saquean.

Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.

11 Nos entregas como ovejas para el matadero Y nos esparciste entre las naciones.

Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.

12 Vendes a tu pueblo por nada. Ningún beneficio exiges por ellos.

Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.

13 Nos convertiste en oprobio de nuestros vecinos, En escarnio y burla de los que nos rodean.

Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.

14 Nos pusiste como refrán entre las naciones, Un objeto de burla en medio de los pueblos.

Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.

15 Todo el día mi deshonor está delante de mí Y la confusión cubre mi cara,

Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.

16 Por la voz del que me critica y deshonra Por causa del enemigo y del vengativo.

Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,

17 Todo esto nos vino, Pero no nos olvidamos de Ti, Ni fuimos infieles a tu Pacto.

när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.

18 Nuestro corazón no se volvió atrás, Ni nuestros pasos se desviaron de tu senda.

Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.

19 Pero Tú nos aplastaste en un sitio de chacales, Y nos cubriste con la sombra de muerte.

Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,

20 Si nos olvidamos del Nombre de nuestro ʼElohim O alzamos nuestras manos a un ʼelohim extraño,

så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.

21 ¿ʼElohim no demandaría esto? Porque Él conoce los secretos del corazón.

Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,

22 Pero por tu causa nos matan cada día. Somos considerados como ovejas para el matadero.

månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?

23 Despiértate, ʼAdonay. ¿Por qué duermes? Despiértate, no nos rechaces para siempre.

Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.

24 ¿Por qué escondes tu rostro Y te olvidas de la aflicción y de nuestra opresión?

Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.

25 Porque nuestra alma está agobiada hasta el polvo Y nuestro cuerpo está pegado a la tierra.

Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?

26 Levántate, sé nuestra Ayuda. Redímenos por tu misericordia.

Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.