< Salmos 22 >

1 ¡ʼEL mío, ʼEL mío! ¿Por qué me desamparaste? ¿Por qué estás lejos de mi salvación y de las palabras de mi clamor?
För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.
2 ʼElohim mío, clamo de día, y no respondes, Y de noche, y no hay descanso para mí.
Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.
3 Pero Tú eres santo, ¡Tú, que moras entre las alabanzas de Israel!
Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.
4 En Ti confiaron nuestros antepasados. Confiaron, y Tú los libraste.
På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.
5 Clamaron a Ti, y fueron librados. Confiaron en Ti, y no fueron avergonzados.
Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.
6 Pero yo soy gusano y no hombre, Oprobio de los hombres y despreciado por el pueblo.
Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.
7 Todos los que me ven me escarnecen. Hacen una mueca con los labios. Menean la cabeza y dicen:
Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:
8 Se encomendó a Yavé. Líbrelo Él. Que Él lo rescate, Puesto que se complacía en Él.
"Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."
9 Pero Tú eres el que me sacó del vientre. Me diste confianza aun cuando estaba a los pechos de mi madre.
Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.
10 A Ti fui entregado desde la matriz, Desde el vientre de mi madre Tú eres mi ʼEL.
På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.
11 No te alejes de Mí, porque la angustia está cerca, Porque no hay quien ayude.
Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.
12 Me rodearon muchos toros. Fuertes toros de Basán me rodearon.
Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.
13 Abren su boca contra mí Como león voraz y rugiente.
Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.
14 Soy derramado como aguas Y todos mis huesos se descoyuntan. Mi corazón se volvió como cera. Se derritió entre mis órganos.
Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.
15 Mi vigor está seco como tiesto Y mi lengua se pega a mis mandíbulas. ¡Me pones en el polvo de la muerte!
Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.
16 Perros me rodearon. Me cercó cuadrilla de perversos. Horadaron mis manos y mis pies.
Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.
17 Puedo contar todos mis huesos. Ellos me miran y me observan.
Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.
18 Reparten entre sí mis ropas, Y sobre mi túnica echan suertes.
De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.
19 Pero Tú, oh Yavé, ¡no te alejes! Fortaleza mía, ¡Apresúrate a socorrerme!
Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.
20 ¡Libra de la espada el alma mía, Del poder del perro mi vida!
Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.
21 ¡Sálvame de la boca del león Y de los cuernos de los toros salvajes! ¡Me has respondido!
Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.
22 Anunciaré tu Nombre a mis hermanos. En medio de la congregación te alabaré.
Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:
23 Los que temen a Yavé, alábenlo. Glorifíquenlo, toda la descendencia de Jacob, Y témanle, toda la descendencia de Israel,
I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.
24 Porque no menospreció ni aborreció el dolor del afligido, Ni de él ocultó su rostro, Sino cuando clamó a Él, Lo escuchó.
Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.
25 De Ti viene mi alabanza en la gran congregación. Cumpliré mis votos delante de los que te temen.
Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.
26 ¡Los pobres comerán y serán saciados! ¡Alabarán a Yavé los que lo buscan! ¡Que su corazón viva para siempre!
De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.
27 Se acordarán y volverán a Yavé de todos los confines de la tierra, Y todas las familias de las naciones se postrarán delante de Ti.
Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.
28 Porque de Yavé es el reino, Y Él gobierna las naciones.
Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.
29 Comerán y se postrarán Todos los poderosos de la tierra, Los que bajan al polvo se postrarán ante Él, Los que no pueden conservar viva su alma.
Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.
30 Una futura generación le servirá. Esto se dirá de ʼAdonay hasta la próxima generación.
Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.
31 Acudirán y declararán su justicia, Anunciarán a pueblo que nacerá que Él hizo esto.
Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.

< Salmos 22 >