< Salmos 19 >
1 Los cielos cuentan la gloria de ʼElohim, Y el firmamento declara la obra de sus manos.
En Psalm Davids, till att föresjunga. Himlarna förtälja Guds äro, och fästet förkunnar hans händers verk.
2 Día tras día pronuncian su mensaje, Y noche tras noche proclaman sabiduría.
En dag säger det dem andra, och en natt kungör det de andro.
3 No hay lengua ni palabras En las cuales no sea oída la voz de ellos.
Intet mål eller tal är, der man deras röst icke hörer.
4 Su expresión llega a toda la tierra, Y sus Palabras hasta los confines del mundo. En ellos puso tabernáculo para el sol,
Deras snöre går ut i all land, och deras tal intill verldenes ändar; han hafver gjort solene ena hyddo i dem;
5 Y éste, como esposo que sale de su aposento, Se alegra como atleta para recorrer su camino.
Och hon går ut såsom en brudgumme utu sinom kammar, och fröjdar sig såsom en hjelte till att löpa vägen.
6 De un extremo de los cielos es su salida, Y su órbita hasta el término de ellos. Nada queda escondido de su calor.
Hon går upp vid himmelens ända, och löper omkring åter till samma ändan; och intet blifver för hennes hetta förskyldt.
7 La Ley de Yavé es perfecta. Restaura el alma. El testimonio de Yavé es fiel. Hace sabio al sencillo.
Herrans lag är utan vank, och vederqvicker själarna; Herrans vittnesbörd är visst, och gör de enfaldiga visa.
8 Los Preceptos de Yavé son rectos. Alegran el corazón. El Mandamiento de Yavé es puro, Alumbra los ojos.
Herrans befallningar äro rätta, och fröjda hjertat; Herrans bud äro klar, och upplysa ögonen.
9 El temor a Yavé es limpio, Permanece para siempre. Los Juicios de Yavé son verdaderos, Todos justos.
Herrans fruktan är ren, och blifver evinnerliga; Herrans rätter äro sanne, allesamman rättfärdige.
10 Deseables son más que el oro, Más que mucho oro afinado, Y más dulces que la miel, Aun la que destila del panal.
De äro kosteligare än guld, och mycket fint guld; de äro sötare än hannog, och hannogskaka.
11 Tu esclavo es además amonestado por ellos. En guardarlos hay grande galardón.
Ock varder din tjenare igenom dem förmanad; och den dem håller, han hafver stor lön.
12 ¿Quién reconocerá sus propios errores? Declárame inocente de los que me son ocultos.
Ho kan märka huru ofta han bryter? Förlåt mig mina hemliga brister.
13 Aparta también a tu esclavo de las soberbias, Que no me dominen. Entonces seré íntegro Y declarado absuelto de gran transgresión.
Bevara ock din tjenare för de stolta, att de icke få råda öfver mig; så blifver jag utan vank, och oskyldig för stor missgerning.
14 Sean aceptos los dichos de mi boca delante de Ti Y la meditación de mi corazón, Oh Yavé, Roca mía y Redentor mío.
Låt dig täckas mins muns tal, och mins hjertans tankar för dig, Herre, min tröst och min förlossare.