Salmos 18
1 Dijo: ¡Te amo, oh Yavé, Fortaleza mía!
För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
2 ¡Yavé, Roca mía y Castillo mío, y mi Libertador! ʼElohim mío y Fortaleza mía, en Quien me refugio, Mi Escudo y mi Cuerno de salvación, mi alta Torre.
Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
3 Invoco a Yavé, Quien es digno de alabanza, Y soy salvo de mis enemigos.
HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
4 Me rodearon los lazos de la muerte, Sentí el espanto de los torrentes de Belial.
HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig. (Sheol h7585)
6 En mi angustia invoqué a Yavé, Clamé a mi ʼElohim, Y Él oyó mi voz desde su Templo. Mi clamor delante de Él llegó a sus oídos.
Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
7 La tierra se conmovió y tembló. También temblaron los fundamentos de las montañas. Fueron sacudidos porque Él estaba airado.
Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
8 De su nariz se levantó una humareda, Un fuego de su boca devoró, Carbones fueron encendidos por Él.
Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
9 Inclinó los cielos, Y descendió con densas tinieblas bajo sus pies.
Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
10 Cabalgó sobre un querubín y voló. Se precipitó sobre las alas del viento.
Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
11 Puso oscuridad como escondedero Con su Tabernáculo alrededor de Él, Oscuridad de agua, Densas nubes bajo el cielo.
Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
12 El fulgor de su Presencia Atravesó las densas nubes. Descargó granizo y carbones encendidos.
Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
13 Yavé tronó desde el cielo. ʼElyón dio su voz: ¡Granizo y carbones encendidos!
Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14 Disparó sus flechas y los dispersó. Relámpagos en abundancia, y los confundió.
Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
15 Entonces aparecieron los lechos del agua Y se descubrieron los cimientos del mundo Ante tu bramido, oh Yavé, Por el soplo del aliento de tu nariz.
Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
16 Envió desde lo alto y me tomó, Me sacó de muchas aguas.
Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
17 Me libró de mi poderoso enemigo Y de los que me aborrecían, Porque eran más fuertes que yo.
Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
18 Me enfrentaron en el día de mi calamidad, Pero Yavé fue mi apoyo.
Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
19 Me sacó a un lugar espacioso. Me rescató, porque se complació en mí.
De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
20 Yavé me premió conforme a mi justicia. Me retribuyó según la pureza de mis manos.
Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
21 Porque guardé los caminos de Yavé, Y no me aparté impíamente de mi ʼElohim.
HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
22 Pues todos sus Preceptos estuvieron delante de mí, Y no aparté de mí sus Estatutos.
Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
23 También fui irreprensible ante Él Y me guardé de cometer iniquidad.
nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
24 Por eso Yavé recompensó mi rectitud, La pureza de mis manos ante sus ojos.
Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
25 Con el bondadoso se mostrará bondadoso, Y recto con el hombre recto.
Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
26 Puro se mostrará con el puro, Y con el perverso se mostrará severo.
Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
27 En verdad, Tú salvas al pueblo afligido, Y humillas los ojos altivos.
Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
28 Oh Yavé, Tú enciendes mi lámpara. ¡Mi ʼElohim ilumina mi oscuridad!
Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
29 Porque contigo desbarataré ejércitos, Con mi ʼElohim saltaré sobre un muro.
Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
30 El camino de ʼElohim es perfecto. La Palabra de Yavé, acrisolada. Él es escudo a todos los que se refugian en Él.
Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
31 Porque, ¿quién es ʼEloah aparte de Yavé? ¿Y quién es la Roca fuera de nuestro ʼElohim?
Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
32 Porque ʼEL es Quien me ata con vigor, Y que perfecciona mi camino,
Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
33 Que fortalece mis pies para que sean como de venado Y me sostiene firme en mis alturas,
Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
34 Que adiestra mis manos para la batalla, De modo que mis brazos puedan tensar el arco de bronce.
du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
35 Me diste también el escudo de tu salvación, Tu mano derecha me sostuvo Y tu benignidad me engrandeció.
du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
36 Ensanchaste mis pasos debajo de mí, Y mis pies no resbalaron.
Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
37 Perseguí a mis enemigos, los alcancé, Y no regresé hasta que fueron aniquilados.
du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
38 Les di golpes repetidos, Y no pudieron levantarse, Cayeron debajo de mis pies.
Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
39 Me armaste de valor para la guerra, Doblegaste a los que me resistían.
Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
40 Pusiste en fuga a mis enemigos, Para que yo venciera a quienes me aborrecían.
Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
41 Clamaron, pero no hubo quien los librara, Aun a Yavé, pero no les respondió.
Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
42 Los desmenucé como polvo ante el viento, Los eché fuera como el barro de las calles.
De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
43 Me libraste de las contiendas del pueblo. Me designaste jefe de las naciones. Un pueblo que no conocía me sirve.
Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
44 Tan pronto me oyen, me obedecen, Los extranjeros se sometieron a mí.
Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
45 Los hijos de extranjeros desfallecen Y salen temblando de sus fortalezas.
Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
46 ¡Viva Yavé! ¡Bendita sea mi Roca! Sea enaltecido el ʼElohim de mi salvación,
Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
47 ʼEL, Quien ejecuta mi venganza Y me somete pueblos.
HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
48 Él me libra de mis enemigos. Me enaltece sobre los que se alzan contra mí Y me libras del hombre violento.
Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
49 Por tanto, yo te daré gracias, Oh Yavé, entre las naciones, Y cantaré alabanzas a tu Nombre.
du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
50 Él da gran liberación a su rey Y muestra misericordia a su ungido: A David y a su descendencia para siempre.
Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn. Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
