< Salmos 129 >
1 Muchas veces me persiguieron desde mi juventud. Que [lo] diga ahora Israel:
En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;
2 Muchas veces me persiguieron desde mi juventud, Pero no prevalecieron contra mí.
De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.
3 Los aradores araron sobre mi espalda. Hicieron largos surcos.
De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.
4 Yavé es justo, Cortó las cuerdas de los perversos.
Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.
5 Sean avergonzados y vueltos atrás Todos los que aborrecen a Sion.
Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.
6 Sean como [la] hierba de las azoteas Que se marchita antes de crecer,
Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;
7 Con la cual el cosechero no llena su mano, Ni el regazo el que ata manojos.
Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;
8 Ni le dicen los que pasan: La bendición de Yavé sea sobre ustedes, Los bendecimos en el Nombre de Yavé.
Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.