< Proverbios 1 >
1 Los proverbios de Salomón, hijo de David, rey de Israel,
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 Para conocer sabiduría y disciplina, Para comprender las palabras de inteligencia,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 Para recibir disciplina y enseñanza, Justicia, derecho y equidad,
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 Para dar sagacidad al incauto, Y a los jóvenes conocimiento y discreción.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Oirá el sabio y aumentará el saber, Y el entendido obtendrá habilidades.
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 Entenderá el proverbio y el dicho profundo, Las palabras de los sabios y sus enigmas.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 El principio de la sabiduría es el temor a Yavé. Los insensatos desprecian la sabiduría y la disciplina.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Escucha, hijo mío, la enseñanza de tu padre, Y no abandones la instrucción de tu madre,
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Porque hermosa diadema será en tu cabeza Y collar en tu cuello.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Hijo mío, si los pervertidos te quieren seducir, No consientas.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Si dicen: Ven con nosotros a tender trampas mortales, Acechemos sin motivo al inocente.
Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
12 ¡Los devoraremos vivos, como el Seol, Enteros, como los que bajan a la fosa! (Sheol )
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol )
13 Hallaremos objetos valiosos. Llenaremos nuestras casas del botín.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 Comparte tu suerte con nosotros, Y tengamos todos una sola bolsa.
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
15 Hijo mío, no andes en el camino de ellos. Aparta tu pie de sus senderos,
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 Porque sus pies corren hacia el mal Y se apresuran a derramar sangre.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 En vano se tiende la red Ante los ojos de las aves.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Pero ellos colocan trampas a su propia sangre, Y ante sus propias vidas tienden acechanza.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Tales son los senderos del que es dado a codicia, La cual quita la vida a los que la tienen.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 La Sabiduría clama en las calles Y da su voz en las plazas.
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 Proclama sobre los muros, Y en las entradas de las puertas pregona sus palabras:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 Oh simples ¿hasta cuándo amarán la ingenuidad? ¿Hasta cuando los burladores amarán la burla, Los insensatos aborrecerán el saber?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 ¡Regresen ante mi reprensión, Y les manifestaré mi espíritu, Y les haré conocer mis palabras!
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Pero por cuanto llamé y rehusaron. Extendí mi mano, y no hubo quién escuchara.
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 Desecharon todo mi consejo, Y no quisieron mi reprensión.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 Yo también me reiré cuando llegue su calamidad Y me burlaré cuando los alcance lo que temen.
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 Cuando lo que temen venga como destrucción, Su calamidad llegue como un remolino de viento Y vengan sobre ustedes tribulación y angustia.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Entonces me llamarán, y no responderé, Me buscarán, pero no me hallarán,
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Por cuanto aborrecieron el conocimiento Y no escogieron el temor a Yavé.
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 No quisieron mi consejo Y menospreciaron toda reprensión mía.
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 Entonces comerán el fruto de su camino Y se saciarán de sus propios consejos.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 El descarrío de los simples los matará, Y la dejadez de los necios los destruirá.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 Pero el que me escuche vivirá confiadamente Y estará tranquilo, sin temor al mal.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.