< Proverbios 24 >

1 No envidies a los perversos, Ni desees estar con ellos.
Havi vahe'mo'ma hania avu'ava zankura kegasane huge, ana vahe'enema tragotenka mani'zankura, kagesa ontahitfa huo.
2 Porque su corazón trama violencia, Y sus labios hablan gran injusticia.
Na'ankure antahiza zamifina vahe'ma hazenke'zami antahi'zamo avitegeno, zamagipinti'ma atineramia ke'mo'a, hazenke erinte kege nehaze.
3 Con la sabiduría se edifica una casa, Con la prudencia se afirma,
Knare antahi'zanteti nona neginka, ama' antahi'zanteti eri hanavetigahane.
4 Con el conocimiento se llenan sus cuartos De todo bien preciado y agradable.
Antahi'zama eri'nenanteti, knare fenozane zago'amo'ma mareri zantamina nonka'afina erinte avitegahane.
5 Mejor es el varón sabio que el fuerte. El hombre de conocimiento aumenta su poder.
Ama' antahi'zane vahe'mo'za rama'a hanave eri'zageno, antahi'zama eri vahe'mo'za mago'ane hanavea e'nerize.
6 Porque con estrategia harás tu guerra, Y en la multitud de consejeros está la victoria.
Ha'ma hu'zante'ma ama' antahi'zama hunka e'orinesunka, hatera ovuo. Na'ankure rama'a vahe'mo'zama hate'ma vanana kavumro'ma kantesagenka, hara azeri agateregahane.
7 La sabiduría está demasiado alta para el necio. En la puerta no abrirá su boca.
Knare antahi'zamo'a mesga hu'neanki'za, neginagi vahe'mo'za erigara osu'nazanki'za, rankumamofo kafante'ma kva vahe'mo'zama atruma hu'zama kema hanafina, mago kea osugahie.
8 Al que trama el mal Lo llamarán hombre de malas intenciones.
Kefo avu'ava'zama hu antahi'zama retro'ma nehaza vahe'mokizmigura, hazenke vahere hu'za nehaze.
9 La intención del insensato es pecado, El burlador es detestado por los hombres.
Neginagi avu'ava'ma hu'zama retro'ma hanazana, kumi nehaze. Vahe'ma huhavizama hunezmantea vahe'mofona, vahe'mo'za zamavesra hu'za zamagote'nentaze.
10 Si flaqueas en el día de la adversidad, También tu fuerza se reducirá.
Knazampima unefrenka hanavema otisankeno'a, hanaveka'a omanegosie.
11 ¡Libra a los que son llevados a la muerte! ¡Rescata a los que se tambalean hacia a la matanza!
Havigema hu'za zamahe frinaku'ma hanaza vahera, zamaza huta zamavareho. Hagi zamahe frinaku hanaza vahera, zamaza huta zamavareho.
12 Si dices: En verdad, no lo supimos. El que pesa los corazones, ¿no lo sabrá? ¿No lo sabrá el que vigila tu vida, Y paga al hombre según sus obras?
Antahi'nesunka ontahi'noe hunka havigea osuo. Na'ankure Anumzamo'a kagu'a kageno antahino nehuno, kagu'a kegava hunegantea ne'mo'a, kagu'a kageno antahino osugahie hunka osuo. Miko vahe'mokizmia zamagrama hu'nesaza zamavu'zmavate anteno mizana zamamigahie.
13 Come miel, hijo mío, pues es buena. Sí, el panal es dulce a tu paladar.
Mofavre'nimoka tume rima'a no, na'ankure knare hu'neankino, kagitera haga hugahie.
14 Así aprópiate de la sabiduría para tu vida. Si la hallas, habrá un porvenir, Y tu esperanza no será frustrada.
E'i anahukna huno, ama' antahi'zamo'a kagu'afina haga hugahie. Hagi hakenkama erifore'ma hanankeno'a, henkama erigahue hunka amuha'ma nehana zamo'a, amnezanknara osugahie.
15 Oh impío, no aceches la tienda del justo Ni saquees su lugar de reposo,
Kefo vahe'moka fatgo vahe'mo'zama nemaniza nontera, zamazeri haviza hunakura kva hunka omanio. Hagi fatgo vahe'mo'za nemaniza kumara eri havizana osuo.
16 Porque siete veces cae el justo y se vuelve a levantar, Pero los impíos tropiezan en la calamidad.
Na'ankure fatgo vahe'mo'za, 7ni'a zupa evuramiga hazanagi, ete otigahaze. Hianagi kefo avu'ava'ma nehaza vahetema mago hazenkema esuno'a, eme zamazeri haviza hugahie.
17 Si tu enemigo cae, no te alegres, Y si tropieza, no se regocije tu corazón,
Ha'ma renegantesaza vahe'ma evuramisagenka, musena osuo. Hagi tanafa'ma hanaza zankura, musena osuo.
18 No sea que Yavé lo vea y le desagrade, Y aparte de sobre él su enojo.
Na'ankure Ra Anumzamo'a ana'ma hanankeno'a, negageno musena hunoganteno arimpahe zama'a anamofontetira eritregahie.
19 No te impacientes a causa de los malhechores, Ni tengas envidia de los pecadores,
Kefo vahe'mofo avu'avakura korera hunka antahintahi hakarea nosunka, ana havi zamavu zamavakura kegasanea osuo.
20 Porque para el perverso no habrá buen fin, Y la lámpara de los impíos será apagada.
Na'ankure kefo zamavu'zava'ene vahe'mokizmia, henkama knare huzama mani'saza mani'zana omanesige'za, lamu tavi'mo asu hiankna hugahaze.
21 Hijo mío: Teme a Yavé y también al rey. No te asocies con los sediciosos,
Mofavre'nimoka, Ra Anumzamofone kinimofonena koro huneznantenka zanagorga nemaninka, ha'ma reznantesaza vahe'enena magopina tragoteta omaniho.
22 Porque su calamidad viene de repente, Y la ruina que viene de ambos, ¿quién la conocerá?
Na'ankure e'inahu vahetera, tusi'a hazenke zamo ame huno egahie. Ra Anumzamo'ene Kini ne'mo enema zamisaza knazana, mago'mo'e huno ontahitfa hugahie.
23 También estos son dichos de los sabios: No es bueno hacer acepción de personas en el juicio.
Ama' antahi'zama eri'naza vahe'mo'za amanahu ke hugahaze. Nanekema trate refkoma hanuza magomofonkukera osugahaze.
24 El que dice al impío: Eres justo, Lo maldecirán los pueblos, Y lo detestarán las naciones.
Iza'o kefozama hu'nesia neku'ma, kefozana osune huno'ma hanige'za, rama'a vahe'mo'za anagema hania nekura, huhaviza hunentesageno, kokankoka vahe'mo'za antahi haviza huntegahaze.
25 Pero los que lo reprenden serán apreciados, Y una gran bendición vendrá sobre ellos.
Hu'neanagi iza'zo kefoza hu'nesia neku'ma, kefoza hu'ne hu'zama huama'ma hanamo'za, rama'a asomu eri'za rama'aza antegahaze.
26 Besados serán los labios Del que responde palabras rectas.
Tamagema huno ke nonama hu'zamo'a, e'i knare kvate knampaka'amo kanukino kantako huganteankna hugahie.
27 Prepara tus labores de afuera, Y disponlas en tus campos, Y después edifica tu casa.
Kotazana hozama antesanaza retro hunka hoza antetenka, henka nonka'a kigahane.
28 No testifiques sin causa contra tu prójimo, Ni engañes con tus labios.
Tava'onka'are'ma nemanisimofoma trate'ma kegagama hunentezama, kenana zanku nehazafi huama huo hanagenka, havigea hunka hazenkema osu'nesia zankura, hazenke hu'ne huonto.
29 No digas: Le haré como él me hizo, Le retribuiré conforme a su obra.
Hagi zamagrama hunantesaza zana nona hu'na huzamantegahue hunka osuge, mago'mo'ma havizama hugantesiana, nona hu'na havizana huntegahue hunka osuo.
30 Pasé junto al campo de un hombre perezoso, Por la viña de un hombre falto de entendimiento,
Nagra feru ne'mofo hozafine antahintahi'a omane ne'mofo waini hozafi agatere'na nevu'na koana,
31 Y ahí todo estaba cubierto de espinas. Su superficie estaba cubierta de ortigas, Y su muro de piedra, derribado.
ave've trazamo'ene hozafi inozamo hageno ana hoza refitegeno, have keginama hugagi'nea zamo'a fraguvazirami'ne.
32 Observé esto y reflexioné. Lo vi y aprendí la lección:
Ana zama nege'na nagesama nentahugeno'a, mago'aza rempi hunami'ne.
33 Un poco de sueño, un poco de dormitar, Un poco de cruzar las manos para descansar,
Osi'agna nagra navura masehimarege, osi'agna masege, osi'agna nazana anamagi'na manisga huge'ma hanugeno'a,
34 Así vendrá tu miseria como un vagabundo, Y tu escasez como un hombre armado.
musufa vahe'mo'za mika fenozmi kumzafa sage'za, mika zazmimo'a ame huno vagaresige'za, zamunte omane vahe maniankna hugahaze.

< Proverbios 24 >