< Proverbios 22 >
1 Más vale el buen nombre que las muchas riquezas, Y el ser apreciado más que la plata y el oro.
Yaxshi nam zor bayliqqa ige bolushtin ewzel; Qedir-qimmet altun-kümüshtin üstündur.
2 El rico y el pobre tienen esto en común: Yavé los hizo a todos ellos.
Gaday bilen bay bir zéminda yashar; Her ikkisini yaratqan Perwerdigardur.
3 El prudente ve el mal y se aparta, Pero los ingenuos siguen y reciben el daño.
Zérek kishi bala-qazani aldin körüp qachar; Saddilar aldigha bérip ziyan tartar.
4 En las huellas de la humildad y del temor a Yavé, Andan riqueza, honor y vida.
Özini töwen tutup, Perwerdigardin eyminishning berikiti — bayashatliq, izzet-hörmet we hayattur.
5 Espinos y lazos hay en el camino de los perversos, El que guarda su alma se aparta de ellos.
Hiyligerlerning yolida tikenler, tuzaqlar yatar; Öz yoligha hézi bolghan kishi ulardin yiraq bolar.
6 Instruye al niño en el camino que debe seguir, Aun cuando sea viejo no se apartará de él.
Baligha kichikide mijezige qarap durus terbiye berseng, Chong bolghanda u shu yoldin chiqmas.
7 El rico domina al pobre, Y el que pide prestado es esclavo del prestamista.
Baylar miskinlerni bashqurur; Qerzdar qerz igisining qulidur.
8 El que siembra maldad cosecha desgracia, Y la vara de su arrogancia se consumirá.
Naheqliq uruqini chachqanning alidighan hosuli balayi’apettur; Uning ghezep-heywisi chüsher.
9 El que tiene ojo generoso será bendecido, Porque repartió su pan con el pobre.
Séxiy adem beriket tapar; Chünki u miskinlerge öz nénidin bölüp bergüchidur.
10 Echa fuera al escarnecedor, y se irá la discordia, Y también saldrán la contienda y las afrentas.
Hakawurni qoghliwetseng, jédel-majira bésilar; Kélishmeslikler we shermendichilikler tüger.
11 El que ama la pureza de corazón, El que tiene gracia en sus labios Tendrá como amigo al propio rey.
Pak niyetni qedirleydighan kishining sözliri güzeldur; Shunga padishah uning bilen dost bolar.
12 Los ojos de Yavé velan por la verdad, Y Él descubre el engaño de los traicioneros.
Perwerdigarning közi ilim-heqiqetni saqlar; U iplaslarning sözlirini échip tashlap bikar qilar.
13 Dice el perezoso: Afuera hay un león. En plena calle me matará.
Hurun adem: «Tashqirida bir shir turidu, Kochigha chiqsam öltürülimen!» — deydu.
14 Abismo profundo es la boca de la mujer ajena. El aborrecido de Yavé caerá allí.
Zinaxor ayalning aghzi chongqur bir oridur; Perwerdigar narazi bolghan kishi uninggha chüshüp kéter.
15 La necedad se pega al corazón del niño. La vara de la corrección se la apartará.
Nadanliq sebiy balilarning qelbige baghlaghliqtur; Biraq terbiye tayiqi buni uningdin yiraq qilar.
16 El que oprime al pobre enriquece. Quien da al rico se empobrece.
Miskinlerni ézish bilen bay bolghan, We baylargha sowghat sunidighan kishi, Axiri peqet yoqsulluqta qalar.
17 Inclina tu oído, escucha las palabras de los sabios Y aplica tu corazón a mis enseñanzas,
Qulaq sal, sanga aqilanilerning sözlirini ögitey; Köngül qoyup bilimimni ögen’gin.
18 Porque será bueno que las guardes dentro de ti, Y las establezcas sobre tus labios,
Ularni qelbingde ching tutsang, Ular sanga shérin bolar, Lewliringde sep bolup teyyar turidu.
19 Para que pongas en Yavé tu confianza. Te instruiré también a ti.
Chin qelbing bilen Perwerdigargha tayinishing üchün, Bügün [bu hékmetlik sözlerni] bashqa birsige emes, Belki sanga yetküzdum.
20 ¿No te escribí cosas excelentes de consejos y enseñanzas,
Uningdin mana ottuzni yazdim, Buning ichide nesihetler hem bilim bar.
21 Para que conozcas la certeza de los dichos de verdad, Y las hagas llegar a los que te son enviados?
Bular bilen heqiqetning sözlirining derweqe heqiqet ikenlikini bileleysen, We shundaq qilip séni ewetküchilerge heqiqetning sözliri bilen jawab qayturalaysen.
22 No explotes al pobre, porque es pobre, Ni atropelles al desgraciado en la puerta,
Yoqsuldin bulap alma, u kembeghel tursa, Ajiz möminlerni soraq ornida bozek qilma.
23 Porque Yavé defenderá su causa Y quitará la vida a los que la quitan a otro.
Chünki Perwerdigar ularning dewasini kötürer, Ulardin bulap alghanlardin bulap alar.
24 No hagas amistad con el hombre iracundo, Ni te hagas acompañar del hombre violento,
Mijezi ittik adem bilen dost bolma, Qehrlik adem bilen arilashma,
25 No sea que te acostumbres a sus caminos, Y coloques lazo a tu propia alma.
Bolmisa, uning yaman yolini öginip qélip, qiltaqqa chüshisen.
26 No seas tú de los que dan la mano, Y salen fiadores de deudas.
Bashqilargha [képil bolup] qol bergüchilerdin bolma, Qerzlerni töleshke kapalet bergüchilerdin bolma;
27 Si no tienes con qué pagar, ¿Por qué te quitarán tu propia cama?
Séning qayturalighudek nerseng bolghan bolsa, Ular orun-körpiliringni bikardin-bikar astingdin élip ketmigen bolatti!
28 No remuevas el lindero antiguo Que colocaron tus antepasados.
Ata-bowiliring pasilni belgilep bergen kona chégra tashlirini yötkime.
29 ¿Has visto hombre diligente en su obra? Estará delante de los reyes y no de la gentuza.
Ishni estayidil we chaqqan béjiridighan kishini körgenmiding? U pes ademlerning xizmitide bolmas; Padishahlarning aldida turar.