Proverbios 17
1 Más vale un bocado seco y con tranquilidad, Que casa llena de sacrificios injustos con contienda.
En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
2 El esclavo prudente se impondrá al hijo que deshonra, Y con los hermanos compartirá la herencia.
En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
3 El crisol para la plata y la hornaza para el oro, Pero Yavé prueba los corazones.
Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
4 El malhechor hace caso al labio inicuo, Y el mentiroso escucha la boca detractora.
En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
5 El que se burla del pobre afrenta a su Hacedor, El que se alegra de la calamidad no quedará impune.
Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
6 Corona de los ancianos son sus nietos, Honra de los hijos son sus padres.
De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
7 No conviene al necio el lenguaje excelente, ¡Cuánto menos al príncipe el labio mentiroso!
Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
8 El soborno le parece piedra mágica al que lo practica: A donde se dirija halla prosperidad.
Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
9 El que busca amistad encubre la falta, Pero el que la divulga aparta al amigo.
Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
10 Una sola reprensión es más eficaz para el prudente Que 100 golpes al imprudente.
Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
11 El rebelde no busca sino el mal. Un mensajero cruel será enviado contra él.
Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
12 Mejor es encontrarse con una osa despojada de sus crías, Que con un necio empeñado en su insensatez.
Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
13 Al que paga cosas malas por cosas buenas, El mal no se aparta de su casa.
Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
14 El que comienza una contienda suelta las aguas. Desiste, pues, antes que estalle el pleito.
Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
15 El que justifica al impío y el que condena al justo, Ambos igualmente son repugnancia a Yavé.
Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
16 ¿Para qué sirve el dinero en mano del necio? ¿Para adquirir sabiduría sin entendimiento?
Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
17 En todo tiempo ama el amigo, Y el hermano nace para [el tiempo] de angustia.
En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
18 El hombre carente de entendimiento da pronto la mano, Y sale fiador de su vecino.
Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
19 El que ama la transgresión ama la disputa, Y el que abre mucho la puerta busca su ruina.
Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
20 El corazón engañoso no halla el bien, Y el de boca perversa cae en el mal.
Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
21 El que engendra a un insensato le resulta para su tristeza, Y el padre de un necio no tiene alegría.
En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
22 El corazón alegre es una buena medicina, Pero un espíritu quebrantado seca los huesos.
Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
23 El perverso toma soborno de su seno Para pervertir el curso de la justicia.
Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
24 En el rostro del entendido se refleja la sabiduría, Pero los ojos del necio vagan hasta el extremo de la tierra.
En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
25 El hijo necio es pesadumbre de su padre, Y amargura de la que lo dio a luz.
En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
26 Ciertamente no es bueno condenar al justo, Ni golpear a nobles que hacen lo recto.
Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
27 El que refrena sus palabras tiene entendimiento, Y el de espíritu sereno es hombre prudente.
En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
28 Aun el necio cuando calla es tenido por sabio, El que cierra sus labios es entendido.
Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
