Proverbios 11
1 La balanza falsa es repugnancia a Yavé, Pero la pesa cabal es su complacencia.
Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
2 Cuando irrumpe la soberbia, viene la deshonra, Pero la sabiduría está con los humildes.
Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
3 La integridad de los rectos los guía, Pero la perversidad de los infieles los destruirá.
Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
4 De nada sirven las riquezas en el día de la ira, Pero la justicia librará de la muerte.
Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
5 La justicia del intachable le allana el camino, Pero el perverso caerá por su propia perversidad.
Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
6 La rectitud del justo lo librará, Pero el traidor quedará atrapado en su codicia.
De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
7 Cuando muere el impío, perece su esperanza. La esperanza de los hombres fuertes perecerá.
När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
8 El justo es librado de la tribulación, Pero el perverso toma su lugar.
Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
9 El impío hunde al prójimo con su boca, Pero los justos serán librados por medio del conocimiento.
Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
10 La ciudad festeja el éxito de los justos, Y cuando perecen los impíos canta de júbilo.
En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
11 Con la bendición de los rectos la ciudad prospera, Pero la boca de los perversos la arruina.
Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
12 El que desprecia al prójimo no tiene juicio, Pero el hombre de entendimiento calla.
Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
13 El que anda chismeando revela secretos, Pero el hombre que es de espíritu fiel se guarda el asunto.
En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
14 Cuando falta dirección, el pueblo cae, Pero en la multitud de consejeros hay liberación.
Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
15 El que sale fiador del extraño se perjudica, Pero el que aborrece ser garante vive seguro.
Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
16 La mujer agraciada adquiere honra, Y los hombres audaces adquieren riquezas.
Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
17 El misericordioso hace bien a su alma, Pero el cruel daña su propia carne.
En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
18 El perverso logra ganancias engañosas, Pero el que siembra justicia tiene galardón seguro.
De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
19 La firmeza de rectitud es para vida, Pero el que sigue la perversidad busca su propia muerte.
Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
20 Repugnancia a Yavé son los de corazón perverso, Pero los de camino intachable son su deleite.
Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
21 Con toda certeza, el malo no quedará sin castigo, Pero la descendencia de los justos será librada.
Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
22 Como anillo de oro en el hocico de un cerdo, Es la mujer hermosa que carece de discreción.
En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
23 El anhelo de los justos es solo el bien, Pero la expectativa de los impíos es ira.
De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
24 Hay quienes reparten, Y más se les añade. Hay quienes retienen más de lo justo, Y acaban en la indigencia.
Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
25 El alma generosa será enriquecida, Y el que sacia a otros, también será saciado.
Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
26 El pueblo lo maldecirá al que acapara grano, Pero la cabeza del que lo vende obtendrá bendición.
Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
27 El que busca el bien, halla favor, Pero el que busca el mal, Éste le vendrá.
Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
28 El que confía en sus riquezas caerá, Pero los justos reverdecerán como el follaje.
Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
29 El que perturba su casa, Heredará el viento, Y el necio será esclavo del sabio de corazón.
Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
30 El fruto del justo es árbol de vida, Y el que gana almas es sabio.
Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
31 Si el justo será recompensado en la tierra, ¡Cuánto más el impío y el pecador!
Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?
