Job 8
1 Entonces intervino Bildad suhita:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 ¿Hasta cuándo hablarás esas cosas, y los dichos de tu boca serán como viento impetuoso?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 ¿Él tuerce lo recto? ¿ʼEL-Shadday pervierte la justicia?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 Si tus hijos pecaron contra Él, Él los entregó al poder de su transgresión.
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 Si tú buscas a ʼElohim por la mañana e imploras a ʼEL-Shadday,
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 si eres puro y recto, ciertamente ahora se levantará y restaurará tus justos bienes.
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 Aunque tu principio sea pequeño, tu final será muy grande.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 Te ruego que preguntes a las generaciones pasadas y consideres las cosas investigadas por los antepasados de ellas.
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 Porque nosotros somos de ayer y nada sabemos. Nuestros días sobre la tierra son como una sombra.
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 ¿No te instruirán ellos y te hablarán con palabras salidas de su corazón?
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 ¿El papiro crece donde no hay pantano? ¿Crece el junco sin agua?
»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 Cuando aún están verdes y no están cortados, se secan antes que las otras hierbas.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 Así son las sendas de todos los que olvidan a ʼElohim. Así se desvanece la esperanza del impío,
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 porque su confianza es frágil, y su seguridad como telaraña.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 Si se apoya en su casa, ésta no se sostendrá. Si se aferra a ella, no lo soportará.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 Él está verde delante del sol, y por encima de su huerto brota su retoño,
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 aunque sus raíces están entrelazadas sobre un montón de rocas y buscan un lugar entre las piedras.
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 Si se arranca de su lugar, éste lo negará: ¡No te vi nunca!
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Ciertamente así es el gozo de su camino. Del polvo brotarán otros.
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»
20 Mira, tan ciertamente como ʼElohim nunca sostiene a los malhechores, así nunca se aparta del hombre intachable.
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 Aún llenará tu boca de risa y tus labios con un grito de júbilo.
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 Los que te aborrecen serán cubiertos de vergüenza. La morada de los impíos desaparecerá.
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
