< Job 5 >
1 ¡Clama ahora! ¿Habrá quién te responda? ¿A cuál de los santos acudirás?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 Porque la ira mata al necio, y la envidia mata al simple.
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 Vi al necio que echaba raíces, y al instante maldije su vivienda.
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 Sus hijos están lejos de toda seguridad. Son aplastados en la puerta y no habrá quién los defienda.
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 Su cosecha la devoran los hambrientos y aun la sacan de entre los espinos. Los sedientos sorben su hacienda.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 Porque la aflicción no sale del polvo, ni el sufrimiento brota de la tierra,
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 sino el hombre nace para la aflicción, como las chispas salen hacia arriba.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 Ciertamente yo buscaría a ʼElohim y encomendaría a Él mi causa,
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 Quien hace cosas grandes e inescrutables, maravillas incontables.
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 Él da la lluvia a la tierra y envía el agua sobre la superficie de los campos.
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 Él exalta a los humildes y levanta a los enlutados a la seguridad.
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 Frustra los pensamientos de los astutos para que nada hagan sus manos y
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 atrapa a los sabios en su astucia. Frustra los designios del perverso.
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 Tropiezan de día con la oscuridad y a mediodía andan a tientas como de noche.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 Así libra al pobre de la espada, de la boca de los poderosos y de su mano.
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 El necesitado conserva la esperanza. La perversidad cierra su boca.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Dichoso el hombre a quien ʼElohim disciplina. No menosprecies la corrección de ʼEL-Shadday,
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 porque Él hace la herida, pero también la venda. Hiere, pero sus manos sanan.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 Te librará de seis tribulaciones, y aun en la séptima no te tocará el mal.
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 Durante la hambruna te librará de la muerte, y del poder de la espada en la guerra.
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 Estarás escondido del azote de la lengua, y no temerás cuando venga la destrucción.
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 Te reirás de la destrucción y de la hambruna y no temerás a las fieras del campo,
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 pues aun con las piedras del campo harás pacto, y las bestias del campo tendrán paz contigo.
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 Sabrás que hay paz en tu tienda. Nada te faltará cuando revises tu morada.
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 Verás también que tu descendencia es numerosa y tu prole como la hierba de la tierra.
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 Irás a la tumba en la vejez, como la gavilla de trigo que se recoge a su tiempo.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Mira que esto lo investigamos, es así. Óyelo, y conócelo por ti mismo.
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.