Job 36
1 Entonces Eliú continuó:
Elihu talade ytterligare, och sade:
2 Espérame un poco y te diré más, porque aún queda algo por decir en defensa de ʼEloha.
Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
3 Desde lejos traeré mi saber y atribuiré justicia a mi Hacedor,
Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
4 porque en verdad mis palabras no son falsas. Contigo está Uno que es perfecto en conocimiento.
Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
5 Ciertamente ʼEL es poderoso, pero no desprecia a nadie. Es poderoso en la fuerza del entendimiento.
Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
6 No otorga vida al perverso, pero hace justicia a los afligidos.
Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
7 No aparta sus ojos de los justos. Los hace sentar con reyes en el trono para siempre, y serán exaltados.
Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
8 Si están presos con grilletes y atrapados con cuerdas de aflicción,
Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
9 los reprende por su obra y por sus transgresiones, porque se exaltaron a sí mismos.
Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
10 Les abre el oído a la corrección y los exhorta a devolverse de la iniquidad.
Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
11 Si escuchan y se someten, acaban sus días en prosperidad, y sus años en deleites.
Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
12 Pero si no escuchan, perecen a filo de espada o por su ignorancia.
Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
13 Los impíos de corazón atesoran ira, no claman cuando Él los ata y
De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
14 mueren en la juventud. Sus vidas terminan entre los sodomitas con rituales paganos.
Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
15 Él libra a los afligidos en su aflicción. Abre sus oídos en la opresión.
Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
16 También te sacará de las garras de la angustia a un lugar espacioso y abierto, para servirte una mesa llena de sustancia.
Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
17 Pero si tú estás lleno del juicio que merece el perverso, el juicio y la justicia se apoderan de ti.
Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
18 Por lo cual, teme, no sea que en su ira te quite de un golpe, del cual no te pueda librar ni un gran rescate.
Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
19 ¿Será suficiente tu clamor para librarte de la angustia o todas las fuerzas de tu poder?
Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
20 No anheles la noche en la cual los pueblos desaparecerán de su lugar.
Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
21 Cuídate de no volver a la iniquidad, porque escogiste ésta en vez de la aflicción.
Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
22 Ciertamente ʼEL es exaltado en su poder: ¿Quién es un Maestro como Él?
Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
23 ¿Quién le señala el camino? ¿Quién le dirá jamás: Cometiste injusticia?
Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
24 Acuérdate de engrandecer su obra, de la cual los hombres cantan.
Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
25 Todos los hombres la contemplan. Los humanos la miran desde lejos.
Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
26 Mira, ʼEL es exaltado, y nosotros no lo conocemos. El número de sus años es inescrutable.
Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
27 Él atrae las gotas de agua, y a la lluvia convierte en vapor
Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
28 que destilan las nubes, y vierten en abundancia sobre los hombres.
Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
29 ¿Quién entenderá el despliegue de las nubes y el estruendo de la bóveda celeste?
Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
30 Ciertamente, despliega su rayo en ella y cubre las profundidades del mar.
Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
31 Con tales cosas gobierna a los pueblos y da alimento en abundancia.
Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
32 Cubre con sus manos el rayo y lo lanza certero hacia su blanco.
Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
33 El trueno anuncia su presencia, el ganado también, con respecto a la tormenta que se levanta.
Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
