< Job 33 >
1 Sin embargo, Job, escucha ahora mis razones y atiende todas mis palabras.
Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
2 Ciertamente ahora abro mi boca. Mi lengua habla en mi paladar.
Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
3 Mis palabras declararán la rectitud de mi corazón y lo que saben mis labios lo dicen con sinceridad:
Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
4 El Espíritu de ʼElohim me hizo y el soplo de ʼEL-Shadday me dio vida.
Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
5 Respóndeme si puedes. Alístate y ponte en pie ante mí.
Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
6 Ciertamente pertenezco a ʼEL, como tú. Del barro también fui formado.
Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
7 Ciertamente mi terror no te espantará, ni mi mano será demasiado pesada sobre ti.
Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
8 En verdad tú dijiste a oídos míos. Yo oí el sonido de tus palabras:
Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
9 Limpio soy, sin transgresión. Soy inocente y no hay culpa en mí.
Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
10 Ciertamente Él inventa pretextos contra mí y me considera su enemigo.
Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
11 Puso mis pies en el cepo y vigila todos mis pasos.
Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
12 Ciertamente yo te respondo: En esto no eres justo, porque ʼElohim es mayor que el hombre.
Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
13 ¿Por qué contiendes con ʼEL? Pues Él no da cuenta de ninguna de sus obras.
Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
14 Porque ʼElohim habla de una manera o de otra, pero nadie lo percibe:
Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
15 En sueño, en visión nocturna, cuando el sopor cae sobre los hombres, mientras se adormecen en la cama,
Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
16 Él abre el oído de los hombres y sella su instrucción para ellos,
Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
17 a fin de apartar al hombre de su obra y destruir la soberbia del varón,
På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
18 para librar su alma del sepulcro y que su vida no perezca a filo de espada.
Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
19 También sobre su cama es reprendido con dolores, con el dolor incesante de sus huesos,
Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
20 lo cual hace que le repugne el pan, y aun el manjar más delicado.
Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
21 Su carne se consume hasta que no se ve, y sus huesos, que no se veían, aparecen.
Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
22 Su alma se acerca al sepulcro y su vida a los que causan la muerte.
Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
23 Si hay un ángel que sea mediador para él, muy escogido entre 1.000, que recuerda al hombre lo correcto para él,
Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
24 tenga compasión de él y diga: Líbrenlo de bajar al sepulcro, pues le hallé un rescate.
Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
25 Entonces su carne sería más tierna que la de un joven que vuelve al vigor de los días de su juventud.
Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
26 Invocaría a ʼEloha. Él le haría sacrificio que apacigua, para que vea el semblante de ʼEL con gozo y Él le restaure su justicia al hombre.
Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
27 Él mira a los hombres y al que dice: Pequé y pervertí lo recto, pero nada me aprovechó,
Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
28 Él le redimirá su alma para que no baje al sepulcro, y su vida verá la luz.
Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
29 En verdad ʼEL hace todas estas cosas con el hombre dos veces, y aun tres,
Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
30 para rescatar su alma del sepulcro e iluminarlo con la luz de la vida.
På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
31 Presta atención, Job, escúchame. Calla, y permíteme hablar.
Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
32 Si tienes palabras, respóndeme. Habla, porque yo quiero declararte justo.
Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
33 Si no, escúchame. Calla, y yo te enseñaré sabiduría.
Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.