Job 31

1 Hice un pacto con mis ojos. ¿Cómo podría entonces fijar mi mirada en una doncella?

Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

2 ¿Cuál sería la recompensa de ʼEloah desde arriba o la herencia de ʼEL-Shadday desde las alturas?

Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

3 ¿No es la calamidad para el perverso, y el desastre para los que obran iniquidad?

Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

4 ¿No observa Él mis caminos y cuenta todos mis pasos?

Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

5 Si anduve con vanidad y mi pie se apresuró al engaño,

Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

6 sea yo pesado en balanza justa, y conozca ʼEloah a mi integridad.

Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

7 Si mi paso se apartó del camino, mi corazón se fue tras mis ojos o si alguna mancha se pegó a mis manos,

Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

8 siembre yo y coma otro. Sea arrancada mi cosecha.

Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

9 Si mi corazón fue seducido por una mujer y aceché a la puerta de mi prójimo,

Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

10 muela mi esposa para otro y sobre ella se encorven otros.

Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

11 Porque eso sería una lujuriosa perversidad y una iniquidad castigada por los jueces,

Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

12 un fuego que consume hasta el Abadón, que arrancaría toda mi hacienda.

en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

13 Si menosprecié el derecho de mi esclavo o de mi esclava, cuando ellos tenían una queja contra mí,

Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

14 ¿qué haré cuando ʼEL me levante? ¿Qué le responderé cuando me llame a cuentas?

Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

15 El que me formó en el vientre, ¿no lo formó también a él? ¿No nos formó el mismo en la matriz?

Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

16 Si estorbé el anhelo de los pobres o hice desfallecer los ojos de la viuda,

Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

17 o comí mi bocado a solas y el huérfano no comió de él,

Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

18 aunque desde mi juventud creció conmigo como con un padre y lo guié desde el seno materno,

Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

19 si vi a algún vagabundo sin ropas o algún menesteroso sin algo con lo cual cubrirse,

Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

20 y sus órganos internos no me bendijeron al calentarse con el vellón de mis ovejas,

Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

21 si alcé mi mano contra el huérfano cuando me vi apoyado en la puerta,

Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

22 despréndase mi brazo del hombro y descoyúntese mi brazo de su hueso.

Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

23 Porque temo el castigo de ʼEL, pues ante su majestad nada puedo hacer.

Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

24 Si fijé mi confianza en el oro y al metal precioso dije: Tú eres mi esperanza,

Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

25 si me complací por mis grandes riquezas y porque mi mano ganó mucho,

Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

26 si miré al sol resplandeciente o a la luna que se desplazaba en su esplendor,

Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

27 si mi corazón fue seducido en secreto y mi boca les envió un beso con la mano,

att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

28 también sería iniquidad digna de castigo, por negar al ʼEL que está en lo alto.

Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

29 ¿Me alegré de la ruina del que me aborrecía o salté de júbilo porque el mal cayó sobre él?

Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

30 ¡No! Nunca dejé que mi boca pecara, ni al maldecir al enemigo, ni al hacer una imprecación para que muriera.

Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

31 Decían los esclavos de mi casa: ¿Quién no se sació con su carne?

Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

32 El forastero no pasaba la noche en la calle. Yo abría mis puertas al viajero.

Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

33 Si encubrí mis transgresiones como Adán y oculté la iniquidad en mi seno

Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

34 por temor a la muchedumbre, o porque el desprecio de la gente me intimidó y no salí a la puerta.

av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

35 ¡Ojalá me escuchara! ¡Ciertamente aquí está mi firma! ¡Que ʼEL-Shadday me responda!

Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

36 Ciertamente lo llevaría sobre mi hombro y me lo ataría a la cabeza como una corona.

Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

37 Le rendiría cuenta de todos mis pasos, y como a un príncipe me acercaría ante Él.

Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

38 Si mi tierra clama contra mí y lloran sus surcos junto a ella,

Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

39 si comí su fruto sin pagar o afligí a sus labradores,

Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

40 crezcan abrojos en lugar de trigo y cizaña en vez de cebada. Aquí terminan las palabras de Job.

Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.