Job 27

1 Job prosiguió su discurso:

Och Job höll talet fram; hof upp sitt ordspråk, och sade:

2 ¡Vive ʼElohim, Quien quitó mi derecho, y ʼEL-Shadday, Quien amargó mi alma,

Så sant som Gud lefver, den mig min rätt förvägrar, och den Allsmägtige, som mina själ bedröfvar;

3 que mientras tenga aliento en mí, el hálito de ʼElohim en mis fosas nasales,

Så länge min ande i mig är, och andedrägten af Gudi i mino näso är;

4 mis labios no hablarán perversidad, ni mi lengua pronunciará engaño!

Mine läppar skola intet orätt tala, och min tunga skall intet bedrägeri för händer hafva.

5 Lejos de mí que les dé la razón. Hasta que expire no renunciaré a mi integridad.

Bort det ifrå mig, att jag skulle gifva eder rätt; intilldess min ände kommer, skall jag icke vika ifrå mine fromhet.

6 Me aferraré a mi rectitud, y no la soltaré. Mi corazón no me reprochará en todos mis días.

Ifrå mine rättfärdighet, som jag håller vill jag icke gå; mitt samvet gnager mig intet för alla mina lifsdagar.

7 Sea mi enemigo como el perverso y mi oponente como el injusto.

Men min fiende varder funnen ogudaktig, och min motståndare orättvis.

8 Porque ¿cuál es la esperanza del impío, aunque mucho robó, cuando ʼElohim le quite su vida?

Ty hvad är ens skrymtares hopp, att han så girig är; och Gud rycker dock hans själ bort?

9 ¿Escuchará ʼElohim su clamor cuando le caiga la angustia?

Menar du, att Gud skall höra hans röst, när ångest kommer honom uppå?

10 ¿Se deleitó en ʼEL-Shadday? ¿Invocó a ʼElohim en todo tiempo?

Huru kan han hafva lust till den Allsmägtiga, och något åkalla honom?

11 Los instruiré a ustedes en cuanto al poder de ʼElohim. No ocultaré lo relacionado con ʼEL-Shadday.

Jag vill lära eder om Guds hand, och hvad för dem Allsmäktiga gäller, vill jag icke dölja.

12 Si todos ustedes lo observaron, ¿por qué entonces actúan como necios?

Si, I hållen eder alle, att I ären vise; hvi gifven I då sådana onyttig ting före?

13 Esta es la parte de ʼElohim para el perverso y la herencia que los opresores reciben de ʼEL-Shadday:

Detta är en ogudaktig menniskos lön när Gudi, och de tyranners arf, som de af dem Allsmägtiga få skola.

14 Aunque sus hijos se multipliquen, serán para la espada, y sus pequeños no tendrán suficiente pan.

Om han får mång barn, så skola de höra svärdet till; och hans afföda skall icke af bröd mätt varda.

15 Los que le sobrevivan, los sepultará la pestilencia, y sus viudas no los llorarán.

Hans återlefde skola i dödenom begrafne varda, och hans enkor skola intet gråta.

16 Aunque amontone plata como polvo y apile ropa como barro,

Om han samkar penningar tillhopa såsom stoft, och tillreder sig kläder såsom ler,

17 las amontonarás, pero el justo las vestirá, y los inocentes se repartirán la plata.

Så skall han väl tillredat; men den rättfärdige skall kläda sig deruti, och den oskyldige skall utskifta penningarna.

18 Edificó su casa como la telaraña o como enramada de guardián.

Han bygger sitt hus såsom en spindel, såsom en väktare gör sig ett skjul.

19 El perverso se acuesta rico, pero no volverá a serlo. Abre sus ojos, y no existe su riqueza:

När den rike nedläggs, skall han intet få med sig; han skall upplåta sin ögon, och finna intet.

20 De día lo asaltan los terrores como aguas, de noche lo arrebata la tormenta.

Honom skall öfverfalla förskräckelse såsom vatten; om nattena skall stormväder taga honom bort;

21 Un viento del este la levanta. La arranca de su vivienda, y se va.

Östanväder skall föra honom bort, att han skall förgås; och oväder skall drifva honom af hans rum.

22 Porque se lanzará sobre él y no perdonará, lo echará y no lo perdonará, aunque ciertamente trate de huir de su poder.

Detta skall han låta komma öfver honom, och skall intet skona honom; allt skall det gå honom ifrå hända.

23 ʼElohim [hace] que los hombres batan las manos contra él y lo saquen de su lugar con silbidos.

Man skall klappa händer tillhopa öfver honom, och hvissla öfver honom, der han varit hafver.