Job 23

1 Job respondió:

Job svarade, och sade:

2 Aun hoy es amarga mi queja, pues mi llaga agrava mis gemidos.

Mitt tal blifver ännu bedröfvadt; min magt är svag för mitt suckandes skull.

3 ¡Ojalá me concediera saber dónde hallarlo! Yo iría hasta su trono,

Ack! det jag visste, huru jag skulle finna honom, och komma till hans stol;

4 expondría ante Él mi causa, llenaría mi boca de argumentos,

Och sätta min rätt fram för honom, och uppfylla min mun med straff;

5 sabría con cuáles palabras me replica, y entendería lo que me dice.

Och förfara hvad ord han mig svara ville, och förnimma hvad han mig sägandes vorde!

6 ¿Contendería conmigo con la grandeza de su fuerza? No, más bien me atendería.

Vill han med stora magt träta med mig? Han ställe sig icke så emot mig;

7 Allí el justo podría razonar con Él, y yo quedaría libre para siempre de mi Juez.

Utan lägge mig före hvad likt är, så vill jag väl vinna min rätt.

8 Pero si voy hacia el oriente, no está allí. Y si voy al occidente, tampoco lo percibo.

Men går jag rätt framåt, så är han der intet; går jag tillbaka, så varder jag honom intet varse.

9 Si muestra su poder en el norte, no lo veré, al sur se esconde y no lo veo.

Är han på venstra sidone, så fattar jag honom intet; förgömmer han sig på högra sidone, så ser jag honom intet.

10 Sin embargo, Él conoce el camino por donde voy. Que me pruebe, y saldré como oro.

Men han känner väl min väg; han försöke mig, så skall jag funnen varda såsom guld;

11 Mis pies siguieron fielmente sus huellas. Guardé su camino sin apartarme.

Ty jag sätter min fot uppå hans fjät, och håller hans väg, och viker intet deraf;

12 No retrocedí del mandato de sus labios, y atesoré las Palabras de su boca más que mi ración necesaria.

Och träder intet ifrå hans läppars bud, och bevarar hans muns ord, mer än jag skyldig är.

13 Pero Él es único. ¿Quién podrá disuadirlo? Él hace lo que desea.

Han är enig; ho vill svara honom? Och han gör allt som han vill.

14 Él ejecutará lo que decretó para mí, y muchas otras cosas como ésta están en Él.

Och om han mig än vedergäller hvad jag förtjent hafver, så står ändå för honom mycket tillbaka.

15 Por lo cual me perturba su Presencia. Al pensarlo, me aterrorizo de Él.

Derföre är jag förskräckt för honom, och när jag det märker, så fruktar jag mig för honom.

16 Porque ʼElohim hizo desmayar mi corazón. ʼEL-Shadday me aterrorizó.

Gud hafver gjort mitt hjerta blödigt, och den Allsmägtige hafver mig förskräckt;

17 Pues no fui cortado de la presencia de la tenebrosidad, y Él no escondió mi semblante de la profunda oscuridad.

Ty mörkret vänder icke åter med mig, och mörker vill för mig intet bortgömdt varda.