Job 20
1 Entonces Sofar naamatita respondió:
Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
2 Ciertamente mis pensamientos me impulsan a responder, a causa de mi agitación interna.
På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
3 Oí una reprensión que me afrenta, y el espíritu de mi entendimiento hace que responda.
Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
4 ¿No sabes que desde la antigüedad, desde cuando el hombre fue puesto en la tierra,
Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
5 el triunfo de los perversos es efímero, y la alegría del impío es momentánea?
att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
6 Aunque su altivez suba hasta el cielo, y su cabeza toque las nubes,
Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
7 como su estiércol perecerá para siempre. Los que lo veían preguntarán: ¿Dónde está?
Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
8 Se esfumará como un sueño, y no será hallado. Se disipará como visión nocturna.
Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
9 El ojo que lo miraba ya no lo verá, ni su lugar volverá a contemplarlo.
Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
10 Tendrá que devolver sus riquezas. Sus hijos pedirán el favor de los pobres.
Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
11 Sus huesos aún llenos de vigor juvenil se acostarán con él en el polvo.
Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
12 Aunque la maldad sea dulce en su boca, la oculte debajo de su lengua,
Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
13 la retenga y no la quiera soltar, y la mantenga en su paladar,
är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
14 su comida se pudrirá en sus intestinos. Veneno de víboras hay dentro de él.
så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
15 Devoró riquezas, pero las vomitará. ʼElohim las sacará de su sistema digestivo.
Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
16 Chupará el veneno de la víbora, y la lengua de la serpiente lo matará.
Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
17 No verá los arroyos que fluyen, los torrentes que fluyen leche y miel.
Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
18 Devolverá el fruto de su labor sin tragarlo, y no disfrutará el lucro de su negocio,
Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
19 porque oprimió y desamparó al pobre, y se apoderó de casas que no construyó.
Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
20 Porque su sistema digestivo no conoció la tranquilidad, nada retendrá de lo que más codiciaba.
Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
21 Por cuanto nada escapó a su rapacidad, su prosperidad no será duradera.
Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
22 En la plenitud de su abundancia sufrirá estrechez. La mano de todo el que sufre se levantará contra él.
Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
23 Cuando en su estómago ya no entre más, ʼElohim enviará sobre él el furor de su ira, y la hará llover sobre él mientras come.
Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
24 Huirá de las armas de hierro, pero lo traspasará una flecha de bronce.
Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
25 Si logra sacarse la flecha, ciertamente le sale por la espalda. ¡Ciertamente, la punta reluciente sale de su hiel! Sobre él se vienen terrores.
När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
26 Toda la tenebrosidad está reservada para sus tesoros. Un fuego no atizado los devorará, y consumirá lo que quede en su vivienda.
Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
27 El cielo revelará su iniquidad, y la tierra se levantará contra él.
Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
28 Las riquezas de su casa se perderán. Serán arrasadas en el día de su furor.
Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
