Eclesiastés 7

1 Mejor es una buena fama Que un buen ungüento, Y mejor el día de la muerte Que el día del nacimiento.

Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.

2 Mejor es ir a la casa del luto Que a la casa del banquete, Porque aquello es el fin de todos los hombres. El que vive debe poner esto en su corazón.

Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.

3 Mejor la tristeza que la risa, Porque con la tristeza de rostro se enmienda el corazón.

Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.

4 El corazón de los sabios está en la casa del luto, Pero el corazón del necio está en la casa del placer.

De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.

5 Mejor es oír la reprensión del sabio Que el canto de los necios,

Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.

6 Porque como el estallido de los espinos bajo la olla, Así es la risa del necio. También esto es vanidad.

Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.

7 Porque la opresión perturba al sabio, Y el regalo corrompe el corazón.

Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.

8 Mejor es el fin de un asunto que su comienzo, Y mejor el paciente de espíritu que el altivo de espíritu.

Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.

9 No te apresures en tu alma a enojarte, Porque la ira reside en el seno de los necios.

Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.

10 Nunca digas: ¿Por qué los tiempos pasados fueron mejores que éstos? No es sabio que preguntes esto.

Spörj icke: "Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?" Ty icke av vishet kan du fråga så.

11 La sabiduría es buena con una heredad, Y aprovecha a los que ven el sol.

Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.

12 Porque estar bajo la protección del conocimiento Es como estar bajo la protección del dinero. Pero la sabiduría aventaja En que da vida a los que la poseen.

Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.

13 Considera la obra de ʼElohim: ¿Quién podrá enderezar Lo que Él torció?

Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?

14 El día del bien goza del bien. Y el día de la adversidad reflexiona: ʼElohim hizo tanto lo uno como la otra, Para que el hombre no descubra Lo que sucederá después de él.

Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.

15 Todo esto vi en los días de mi vanidad: Hay justo que perece por su justicia, Y hay impío que prospera en su impiedad.

Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.

16 No seas demasiado justo, Ni presumas ser muy sabio. ¿Por qué tienes que destruirte?

Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?

17 No seas demasiado impío Ni seas insensato. ¿Por qué morirás antes de tiempo?

Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?

18 Bueno es que agarres una cosa sin soltar la otra, Porque el que teme a ʼElohim Sale bien con ambas cosas.

Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

19 La sabiduría fortalece al sabio Más que diez poderosos que estén en una ciudad.

Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.

20 Ciertamente no hay hombre justo en la tierra Que haga el bien y nunca peque.

Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.

21 Tampoco tomes en serio todo lo que se habla, Ni escuches a tu esclavo cuando te maldice,

Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.

22 Pues sabes muy bien que muchas veces tú mismo maldijiste a otros.

Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.

23 Todas estas cosas experimenté con sabiduría Y dije: Seré sabio. Pero eso estaba lejos de mí.

Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: "Jag vill bliva vis", men visheten förblev fjärran ifrån mig.

24 Lo que existe es remoto y muy profundo. ¿Quién lo podrá hallar?

Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?

25 Dirigí mi corazón al saber, A escudriñar y a buscar el conocimiento y la razón. Procuré conocer cuál es la peor insensatez: La necedad de la locura.

När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,

26 Y hallé más trágica que la muerte A la mujer cuyo corazón es trampa y red, Y sus manos, ligaduras. El que agrada a ʼElohim escapará de ella, Pero el pecador será atrapado por ella.

då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.

27 Mira, dice el Predicador, Al sopesar las cosas una por una para hallar una razón,

Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.

28 Lo que aún busca mi alma sin encontrarlo: Hallé un hombre entre 1.000, Pero una mujer entre todas ellas no la encontré.

Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.

29 Solo esto hallé: Que ʼElohim hizo al hombre recto, Pero ellos buscaron muchas artimañas.

Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.