< Salmos 88 >
1 Una canción. Un Salmo de los hijos de Coré. Para el músico principal. Con la melodía de “El sufrimiento de la aflicción”. Una contemplación de Hemán, el ezraíta. Yahvé, el Dios de mi salvación, He llorado día y noche ante ti.
En Psalmvisa Korah barnas, till att föresjunga, om de eländas svaghet; en undervisning Hemans, dens Esrahitens. Herre Gud, min Frälsare, jag ropar dag och natt inför dig.
2 Deja que mi oración entre en tu presencia. Poner el oído en mi grito.
Låt mina bön komma inför dig; böj din öron till mitt ropande.
3 Porque mi alma está llena de problemas. Mi vida se acerca al Seol. (Sheol )
Ty min själ är full med jämmer, och mitt lif är hardt när helvetet. (Sheol )
4 Me cuentan entre los que bajan a la fosa. Soy como un hombre que no tiene ayuda,
Jag är aktad lik vid dem som i kulona fara; jag är såsom en man, den ingen hjelp hafver.
5 apartada entre los muertos, como los muertos que yacen en la tumba, de quien ya no te acuerdas. Están cortados de su mano.
Jag ligger ibland de döda öfvergifven, såsom de slagne, de i grafvene ligga; på hvilka du intet mer tänker, och de ifrå dine hand afskilde äro.
6 Me has puesto en el pozo más bajo, en las profundidades más oscuras.
Du hafver lagt mig i gropena neder, uti mörkret och i djupet.
7 Tu ira pesa sobre mí. Me has afligido con todas tus olas. (Selah)
Din grymhet trycker mig, och tränger mig med allom dinom böljom. (Sela)
8 Me has quitado a mis amigos. Me has convertido en una abominación para ellos. Estoy confinado y no puedo escapar.
Mina vänner hafver du låtit komma långt ifrå mig; du hafver gjort mig dem till en styggelse; jag ligger fången, och kan icke utkomma.
9 Mis ojos están oscurecidos por el dolor. Te he invocado a diario, Yahvé. He extendido mis manos hacia ti.
Mitt ansigte är jämmerligit för vedermödos skull. Herre, jag åkallar dig dagliga; jag uträcker mina händer till dig.
10 ¿Muestra usted maravillas a los muertos? ¿Los espíritus difuntos se levantan y te alaban? (Selah)
Månn du då göra under ibland de döda? Eller månn de döda uppstå och tacka dig? (Sela)
11 ¿Se declara tu bondad en la tumba? ¿O su fidelidad en la Destrucción?
Månn man uti grafvena förtälja dina godhet; och dina trohet uti förderfvet?
12 ¿Se dan a conocer tus maravillas en la oscuridad? ¿O tu justicia en la tierra del olvido?
Kunna då dina under uti mörkret kända varda; eller din rättfärdighet i de lande, der all ting förgätas?
13 Pero a ti, Yahvé, he clamado. Por la mañana, mi oración se presenta ante ti.
Men jag ropar till dig, Herre, och min bön kommer bittida för dig.
14 Yahvé, ¿por qué rechazas mi alma? ¿Por qué me ocultas la cara?
Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?
15 Estoy afligido y dispuesto a morir desde mi juventud. Mientras sufro tus terrores, me distraigo.
Jag är elände och vanmägtig, att jag så bortkastad är. Jag lider ditt förskräckande, så att jag fulltnär förtviflar.
16 Tu ira feroz ha pasado por encima de mí. Tus terrores me han aislado.
Din grymhet går öfver mig, ditt förskräckande trycker mig.
17 Venían a mi alrededor como el agua durante todo el día. Me envolvieron por completo.
De omlägga mig dagliga såsom vatten, och omhvärfva mig tillsammans.
18 Has puesto lejos de mí al amante y al amigo, y mis amigos en la oscuridad.
Du gör, att mina vänner och näste, och mine kände draga sig långt ifrå mig, för sådana jämmers skull.